Vi har alla träffat på Böddi H. Steingrímsson. Arga internetmarodörer, rättshaveristiskt lagda män som är upprörda på så gott som allting de ser. Som tycker att de själva har rätt och alla andra fel. Böddi bor i sin mammas källare i en liten stad på norra Island och skriver arga blogginlägg om den depraverade västerländska […][...]

Erik och Lotta har varit kompisar sedan yngre tonåren. När de bestämmer sig för att göra en resa tillsammans är det av vitt skilda skäl. Erik vill se Island, den vilda och svårbemästrade naturen som hans morfar berättat om och som han läst om i de isländska sagorna. Lotta flyr Stockholm och sitt tilltrasslade kärleksliv. […][...]

Bland gator och hus i 60-talets Reykjavik, rör sig den något drömmande Johann Petursson vant tillsammans med kompisar av högre eller lägre rang. Rockmusiken är ständigt närvarande och blir ett soundtrack till den sena tonåren med allt vad det innebär. Denne isländske författare har tidigare belönats med Nordiska rådets litteraturpris 1995 och blivit hyllad både […][...]

En änka vars man, sjömannen, uppslukades av havet, fattar ett ovanligt beslut. Hon ska lämna Västlandet tillsammans med sina sex barn för att bosätta sig där hon har möjlighet att ge alla barnen vidare utbildning, även flickorna. Hennes egen dröm om att bli barnmorska förverkligades aldrig, nu är hon beredd att satsa allt för att […][...]

Skugga-Baldur är en till omfånget mycket liten bok. Ungefär lika hög som en hand och innehållande knappt 130 sidor med luftig text. Den historia den berättar är synbart enkel men lämnar öppningar åt olika håll, och när den berör urgamla teman och ställer eviga frågor så är det snarare för att påminna om dem än […][...]

Mödrar, fädrar, syskon, kusiner, mor- och farföräldrar, tanter och onklar, vänner, grannar, bönder. Från sida 1 till 215 hinner Gudmundsson med att gå igenom ett helt släkträd plus några intilliggande enbuskar. Han droppar namn som skivnördar listar sina favoritartister. Det är inte alltid lätt att hänga med i svängarna, en släktforskares tålamod och kunnande vore […][...]

Två år i rad har Indridason tilldelats Glasnyckeln, priset för bästa nordiska kriminalroman. Jag har inte läst Glasbruket och således kan jag inte bedöma om det var 2002 års bästa nordiska kriminalroman. När det gäller Kvinna i grönt … tja. Det måste ha getts ut bättre deckare i Norden under 2003, det är jag alldeles […][...]

Erlendur Sveinsson är en medelålders polis med trassligt privatliv. Hans exfru hatar honom, hans son är alkoholist, dottern knarkar och själv röker han så mycket att det värker i bröstet när han andas. När han blir hungrig äter han hamburgare och sånt som man kan värma i en mikrovågsugn. Han är en enstöring, en rest […][...]