Ett porträtt av författaren som ung är romanen om Stephen Dedalus, en pojke som utvecklas till ung man i Dublin åren kring det förra sekelskiftet. Texten består av flera olika långa episoder, ibland med år emellan. Romanen, som brukar klassas som självbiografisk, har tre bärande teman. För det första fadern, som hamnar i obestånd så […][...]

Det var en vacker aprildag och den fyrtioåriga Mia ”Rabbit” Hayes – Molly och Jack Hayes älskade dotter, Grace och Daveys syster, tolvåriga Juliets mamma, Marjorie Shaws bästa vän och Johnny Fayes stora kärlek i livet – var på väg till ett hospice för att dö. Det är inget snack om saken. Både i titel […][...]

Året är 1976 och London dallrar av hetta. En värmebölja har lagt sig över staden, det har inte regnat på flera månader och myndigheterna lagstadgar om vattenransonering under torkan. Vatten får enbart användas till: ”a) att dricka, b) tvätt av kläder och kropp, samt c) offentliga och privata toaletter”. I denna värme utspelar sig under […][...]

I Sverige beskrivs ofta abortfrågan som en ickefråga. Som om den helt oproblematiskt vore huggen i sten. Vi är ju så sexualliberala här. Det säger nog betydligt mer om vår egen självbild än om frågan i sig. För bara några decennier sedan reste svenska kvinnor till det kommunistiska Polen för att göra aborter. Numera är […][...]

William Butler Yeats (1866-1939) är en författare och nobelpristagare (1923) som det talas ganska lite om i Sverige. De svenska tolkningarna av hans dikter är ganska lätt räknade, och det sena verket Tornet har hittills saknat på svenska. Nu presenterar Brombergs förlag i sin serie Nobelklassiker en svensk tolkning av detta i Yeats produktion centrala […][...]

När jag såg att Bonniers skulle släppa en nyöversättning av James Joyces monumentala roman, 1900-talets kanske främsta roman, Ulysses, höll jag på att kissa på mig av glädje. Min upplevelse för dryga fem år sedan då jag läste romanen i Thomas Warburtons översättning var lika monumental som romanen själv. Att läsa Ulysses var – och […][...]

När jag tänker på den irländske diktaren och Nobelpristagaren Seamus Heaney så tänker jag ofelbart på potatis. Potatis må föra en vanligen ganska undanskymd tillvaro i litteraturhistorien – fast nog var det Tegnér som myntade uttrycket ”freden, vaccinet och potäterna”? – men potatis förkroppsligar på något sätt Heaneys alldeles egna poetiska blick, hans sinne för […][...]

Jag tycker om guideböcker överlag. Om man ska stanna länge på en plats är det trevligt att hitta sina egna favoritställen, den sunkiga puben med de fantastiska rödbetsmackorna, den lilla butiken som man besatt återvände till varje dag i en vecka, parken där det alltid luktar vanilj och där en gammal man ringer i en […][...]