En recensent fick Linda Skugges Ordentliga människor i handen – och ni kan aldrig gissa vad som hände sen! Jo, recensenten ifråga var dum nog att öppna boken där hon stod på gatan, sedan kunde hon verkligen inte sluta läsa utan promenerade iväg med boken i handen och ägnade resten av dagen åt att försöka […][...]

Jaha, den här boken ville jag läsa därför att den beskrevs som en bok som behandlar oro hos barn. Nu är det ett bra tag sedan jag var barn, men jag vill minnas att barns oro är rätt bergmansk? Charlie blir en kyckling var inte så bergmansk. Jag vet inte varför jag blir förvånad, kanske […][...]

Att Sara Lövestam fått delar av svenska folket att faktiskt intressera sig för grammatiken i vårt röriga gamla språk är en stor bedrift. Om Grejen med verb, Grejen med substantiv och pronomen och Grejen med ordföljd bara vore humoristiska uppfräschningskurser på det där man sov sig igenom på svenskalektionerna hade det kanske varit tillräckligt. Men […][...]

Lyra Kolis lyrikdebut är både smart och rolig. Den rör sig kring bibelkaraktären Leviatan. På olika sätt närmar sig Koli sitt studieobjekt: genom att gå till mammans och broderns konfirmationsbiblar, genom att googla, genom att analysera namnets språkliga härkomst, genom att utreda Leviatans möjliga identifikation som krokodil eller val, eller kanske dinosaurie. Det är Kolis […][...]

Kollegan berättade en dag att hon bara åt potatis när hon var barn. Enbart potatis. Det pågick så länge att hennes mamma tog henne till läkaren. Proverna visade normala värden och den unga damen tycktes även i övrigt ha huvudet på skaft. Så potatisätandet fortsatte några år till med läkarens goda minne. I boken Lilla […][...]

De små ryggsäckarna som ses i handeln påminner om att det snart är skolstart. Äntligen! Jag vill lära mig allt här i världen! eller Hjälp! Jag vill inte. Några i den ryggsäcksbärande barnklungan har redan knäckt läskoden. Andra har många år av tragglande innan läsningen går smidigt. Finns det fortfarande ABC-böcker, undrar jag nyfiket? Jag […][...]

När livet är miserabelt finns turligt nog människor som kan stötta dig. De är ett värdefullt bollplank när ältandet är på väg att sluka dig. Det finns också en annan sorts människor. De trollar fram en luftficka som får dig att brista ut i ett fniss. När jag tänker på några av dessa personer i […][...]

För många år sedan letade jag upp Stina Wirsén på bokmässan i Göteborg, med en av hennes böcker i högsta hugg. Inte bara för att få den signerad till ett av mina brorsbarn, utan också för att få en av hennes figurer ritade på försättsbladet. Jag måste ju ha vetat hur hon såg ut på […][...]

Vad menas med bokens titel? Är livet ett as? Eller är det en gåva från Nina Hemmingsson till läsaren: Här har du livet, ditt as. Och ja, jag gillar det – här har du recensionen, ditt as. Jag är oförlåtligt dålig på att läsa liknande serieböcker eller hur de nu kategoriseras. Sara Granér har jag […][...]

En magisk helg! En magisk konsert! En magisk morgon! Ordet magisk används häpnadsväckande ofta. Jag undrar om alla blivit hjärntvättade när jag skrollar igenom flödet på Facebook eller Instagram. För något år sedan låg ett annat ord i farozonen för inflation – om ni minns? Alla skrev ”klockrent” i kommentarerna efter roliga skämtbilder eller inlägg […][...]