De sista decennierna i det förra århundradet innebar en ökad internationalisering av företag och koncerner. I dag står de 200 största transnationella företagen för mer än en fjärdedel av världens ekonomiska aktivitet. När företagen nu blir allt mer ”globaliserade” måste facket och arbetarrörelsen hänga med och anpassa sig till de nya förutsättningarna. Med de nya […][...]

Vi har börjat se en ny motståndsrörelse växa fram – en regnbågskoalition mellan olika sociala rörelser, som alla arbetar mot samma omänskliga ekonomiska system (nyliberalismen) i en enad kamp. Konsumenter, miljörörelser, fackföreningar osv. – alla tillsammans… Det är i varje fall det budskap som den här antologin vill försöka ge. Men i praktiken är det […][...]

Internationell solidaritet är ju ett väl beprövat slagord på olika vänsterdemonstrationer. Alla kan det. Men hur många lever verkligen efter det? Och framförallt: hur många använder internationell solidaritet, som den andra delen av slagordet lyder, som en ”kampenhet” för arbetarklassen? Förmodligen är det inte så många som kan stoltsera med några vidare erfarenheter på det […][...]

I allt tal om globalisering, och den kritik som då brukar förekomma, är det viktigt att inte glömma bort kosmopolitismen, menar en av de bidragande författarna till den här antologin. Risken med mycket av den globaliseringskritik som har förts fram är att den inte ser den riktiga orsaken till problemen – den globala kapitalismen – […][...]

Vilka bör man vara solidarisk med, och vilka platsar inte in i den gruppen? Var går gränsen för solidaritet? Det är såna frågor som Klas Åmark försöker besvara, genom att undersöka den svenska Landsorganisationen och dess historiska utvecklingen. Till en början byggde den svenska fackföreningsrörelsen på yrkesförbund, dvs att olika yrkeskategorier organiserades var för sig. […][...]