Det går trend i att publicera manifest, nu senast är det Nina Frid och Annika Koldenius som har författat läsarnas manifest (DN 5/9). Ett manifest där de berättar vilken litteratur vi läsare vill läsa. Att Frid och Koldenius tycker sig ha tolkningsföreträde för den stora gruppen läsare är anmärkningsvärt, självklart vill läsaren läsa god litteratur, […][...]

Även jag har läst manifesten och följt diskussionen som följt med glädje. För att det inte är varje dag som så lite utmynnar i så mycket. Jag sällar mig till dem som tycker att lördagsmanifestet var lite väl milt för att kalla sig manifest. Precis som Karin Nyqvist skriver (Sydsvenskan 2/9) går både lördags- och […][...]

Tommy Deogans storebror Tony dog i ett huliganbråk i Högalidsparken i augusti 2002. Vittnen berättade om hur AIK-huliganer sparkat och hoppat på hans huvud och bröstkorg. Rättsläkaren hävdade efter obduktion att Tony inte blivit ihjälslagen, utan dött en naturlig död som inte hade något med den grova misshandeln att göra. Ett blodkärl hade brustit i […][...]

Författarna Susanne Axmacher, Jesper Högström, Sven Olov Karlsson, Jens Liljestrand, Anne Swärd, Jerker Virdborg och Pauline Wolff publicerar idag i Dagens Nyheter ett manifest för ett nytt litterärt decennium. Även om jag gillar att det finns en mångfald, ser jag nu verkligen fram emot det svenska litterära 2010-talet. Läs och begrunda![...]

Jag tänker att en artikelsamling är som gjord för slöläsning i sommartid. Att plöja några sidor i taget, mellan mer lockande aktiviteter, utan risk att för den skull tappa tråden. Så blir det emellertid inte alls med Åsa Linderborgs Håll med eller håll käft. Artiklar i samförståndets tid. Jag snarare sträckläser den – just nästa […][...]

Socialdemokraternas historia är oupplösligen historien om Sverige. Det går helt enkelt inte att föreställa sig det moderna Sverige utan dem. Samtidigt har partiet förlorat regeringsmakten vid tre tillfällen under efterkrigstiden och för varje gång släppt greppet om dagordningen lite mer. I senaste valet lät man flat sig snuvas till och med på själva epitetet arbetarpari. […][...]

Man hör det ju i media hela tiden. Hur unga människor, 80-talisterna, är. Konsumtionsinriktade, självcentrerade, oförmögna till lojalitet, kollektivism eller idealism. Generationen som definierar sig själva genom hur de ser ut snarare än genom vad de faktiskt gör. För vilka livsstil handlar om prylar och lätt utbytbara attityder, inte analys och idéer. Själv 80-talist har […][...]

I Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten tar journalisten Anna Skaldeman oss med på en resa genom prostitutionens och traffickingens Sverige. Vi möter människor med olika koppling till verksamheten. De som arbetar mot den, de vars kroppar säljs och de som betalar för dem. Det är samtalen och intervjuerna som står i centrum i Torsksverige. […][...]

Våren har äntligen kommit till Norrland. Det ryktas om krokusar och solen värmer på kinderna. Jag läser Jorden snurrar bara framåt, Helena von Hofstens tredje bok. Det är en samlingsbok av von Hofstens blogginlägg, radiokrönikor, debattinlägg och anteckningar. Odaterade, utan källa. Texterna bara är, var och en för sig och tillsammans. För Jorden snurrar bara […][...]

Vi lever för närvarande i en historiskt sett extremt djup ekonomisk kris, och det finns många motstridiga åsikter om hur man bäst ska ta sig ut ur den. Under de senaste decennierna har de allra flesta ekonomer förespråkat neoklassiska recept: avregleringar, och att stater ska lämna marknaderna fria att sköta sig själva. Detta blev tydligt […][...]