Lyra och Gemma är två tonårstjejer. Kanske inte precis vanliga tonårstjejer. Faktum är att den ena inte ens ser sig som en människa. Hon är en klon, en replika. En kopia. ”Lyra” och ”Gemma” är också titlarna på de båda romaner som ingår i Replica, den första delen i en ny trilogi av Lauren Oliver, […][...]

Två saker måste jag ta reda på om de finns på riktigt efter att ha slagit igen John Greens, Maureen Johnsons och Lauren Myracles Let it snow: tekoppsgrisar och Flobies tomteby. Det förstnämnda spelar en central roll som efterlängtat husdjur på avvägar i romanens sista del (eller bokens sista berättelse?); det senare öppnar intrigen i […][...]

Viktor och hans gäng gör inbrott i Ovansjö kyrka. Där finns en värdefull madonnaskulptur som de är ute efter, men också något annat. En sten som inte liknar något annat och som verkar kalla på Viktor. En sten som ger honom krafter. Parallellt med att Viktor utforskar sin nya makt över människor omkring sig, bryts […][...]

Emma O’Donovan har precis fyllt 18 år och är snyggast och populärast i hemstaden Ballinatoom. När hon och hennes kompisar ska på fest en föräldrafri lördagskväll är det självklart veckans lokale hjälte, fotbollslagets stjärna, som hon riktar in sig på och vet att hon kan få. Hon är Emma O’Donovan. Hon är snyggast och populärast […][...]

Det börjar på noll. Med ett manifest där sjuttonåriga Janne (döpt till Jane), Bita och Lilly bestämmer sig för att byta ut ordet tjej. ”Liksom bara radera det. Få det ur världen”: ”Tjejer låter som muffins. Du är sugen på the real thing, en kaka, en tårta, en kanelbulle, en äppelmunk. Men så får du […][...]

Evna, den tredje och sista delen i Siri Pettersens fantasytrilogi Korpringarna, dimper ner i min brevlåda och drar som en mindre tornado över min planering. Det mesta blir liggande tills efter att Evna är utläst. En stund efteråt också, förresten, den där stunden efter en riktigt bra bok när man inte riktigt vill ta tag […][...]

I slutet av Odinsbarn – ja, det här är en recension av en uppföljare, så sluta genast att läsa om du inte vill veta hur föregångaren slutar – lämnade Hirka Ymslanden genom stenportarna. Delvis för att skydda det enda land hon minns att hon levt i från sitt eget skadliga inflytande, delvis för att eventuellt […][...]

Swamplandia! är mer än en bok. Det är en nöjespark belägen på en ö som ligger i Everglades i södra Florida. Det är familjen Bigtrees familjeföretag som startades av farfar Sawtooth. Hela familjen Bigtree, farfar, pappa, mamma och tre barn som alla jobbar, ja faktiskt lever med Swamplandia! dygnet runt. Mamma Hilola Bigtree är parkens […][...]

Jessica Schiefauer, mest känd för den fantasifulla och augustprisbelönade Pojkarna, växte upp i Kungälv, nära Kode, och var sjutton år när fjortonårige John Hron i augusti 1995 misshandlades till döds vid en sjö där, av tonåriga gärningsmän med nazistsympatier. Schifauers nya roman, När hundarna kommer, handlar inte specifikt om det mordet men tar sin utgångspunkt […][...]

Vargen tog den. Det har alltid varit den officiella förklaringen till varför Hirka inte är som alla andra. Som folk. Hon minns det visserligen inte själv, men hon var också bara ett spädbarn när det hände. Pappa har berättat, och ärret sitter ju där i ryggslutet. Så varför skulle hon tvivla? Självklart måste även Hirka […][...]