I en av inledningarna till sin bok Arma Belgien, som nu äntligen har blivit översatt till svenska (tack, Alastor Press, för det!), skrev Charles Baudelaire: Tacksamt att göra en bok om Belgien. Det gäller att vara roande fast man talar om ledan, undervisande fast man talar om ingenting. Arma Belgien är en enda lång klagosång […][...]

Igår tog jag en promenad och kände för första gången hur det doftade höst ute. Äpplen, plommon, rengtunga moln och multnade löv. De flesta av er börjar säkert jobbet idag och om någon vecka börjar skolorna igen. Det känns i hela kroppen att det är höst snart. Eller hur? Vi inväntar höstens böcker och bevarar […][...]

Jag fastnade för Charles Baudelaires dikter redan vid första kontakten. Han har kallats den ”lyriska symbolismens lärofader” (Anders Cullhed i förordet till Det ondas blommor 2002). Han var också en av de första som förde in modernismen i den franska lyriken och han har inspirerat många efterföljande poeter. Bland de svenska poeterna som har skrivit […][...]

Surrealismen är en av de mest tillgängliga genrerna. Den släpper lös fantasin och tillåter en att se det man ser. Det är samtidigt en av de mest utmanande genrerna inom konsten eftersom det inte är tydligt vad man ser. Jag tar ett avstamp i konstens surrealism, med giganterna Salvador Dalí och Max Ernst som de […][...]

Five days in Brussels with Charles Baudelaire är ett kort, men intensivt, detaljerat, levande och gripande porträtt av den mytomspunne franske poeten och kritikern. Jag kände överhuvudtaget inte till att boken fanns, innan jag hittade den engelska översättningen, som gavs ut förra året. De texter som boken består av var ursprungligen skrivna på franska och […][...]

Liksom huvudpersonen i första delen av Asli Erdogans roman Den mirakulöse mandarinen, har jag nattetid vandrat runt i ett relativt folktomt Genève, betraktat de stora bankpalatsen och gamla stan med sina fontäner. Men detta var som en del av en uppsluppen tågluff. Kvinnan i Erdogans roman däremot, nattvandrar under helt andra premisser. Hon är invandrare […][...]

Lundaförlaget Bakhålls Ett fat amontillado innehåller fyra av Edgar Allan Poes noveller: ”Ett fat amontillado” (The Cask of Amontillado), ”Det skvallrande hjärtat” (The Tell-Tale Heart), ”Levande begravd” (The Premature Burial) och ”Willian Wilson”. Samlingen innehåller även dikten Korpen (The Raven), både i original och i svensk översättning, den dikt som blev Poes verkliga genombrott som […][...]

Under en vistelse i Skara 2004 sträckläste jag den litteräre mångsysslaren Kristoffer Leandoers bok om Marcel Proust, Jag. Du. Vi. – En bok om Proust (ellerströms, 1998), på ett kafé och blev imponerad. Det var med denna bok i bakhuvudet, och med stor förväntan, jag nyligen läste Huset som Proust byggde – 200 års fransk […][...]

Så kommer den då, den mastiga utgåvan med Åkessons poesi. Lite skämtsamt skulle man möjligtvis kunna dra en parallell till ett visst sortiment av vin. Säg att den här bokutgåvan är den svenska poesins Tetrapak, då är den alltså mycket prisvärd, det vill säga – för den som kan klara sig förutan den där riktiga […][...]

Att skriva ett manifest över en grupp individer vars främsta ideologiska mål är att inte fastna i några stelnade former, är redan på idéstadiet dömt att misslyckas. Men nu är det ju resan som är mödan värd – särskilt när det handlar om bohemer. En mödosam resa via tågstationer och rivningslägenheter i Paris. Blyertsskisser, vinflaskor, […][...]