I en tågkupé någonstans i 1880-talets Ryssland börjar resenärerna samtala och kommer in på äktenskapet, kärleken och relationerna mellan könen. Plötsligt lägger sig en man som tidigare suttit tyst och avskärmad i samtalet. Han presenterar sig som Pozdnysjev, en man som har dödat sin hustru. För berättaren i Leo Tolstojs Kreutzersonaten återger Pozdnysjev genom natten […][...]

Christina Ouzounidis drama Spår av Antigone är skriven mer i form av dikt och prosalyrik än som traditionell dramatik, det finns inga replikanvisningar. Pjäsen handlar om det hot och förtryck som unga kvinnor eller flickor utsätts för genom mäns maktmissbruk. Detta är ett urgammalt och evigt tema, kvinnan har alltid varit och kommer alltid (inga […][...]

Att Novellix väljer att publicera en novell av August Strindberg i sin klassiker-fyra är i det närmaste självklart det här Strindberg-året. Jag har dock några synpunkter på valet av novell, Ett dockhem. Ett dockhem publicerades ursprungligen i den omtvistade och skandalomsusade novellsamlingen Giftas (1884) som ett svar på Henrik Ibsens pjäs Et dukkehjem (1879). Det […][...]

1880-tal. Stockholm, Sverige. Framtidstro! Fabrikshjulen snurrar. Folk flyttar från landet in till staden. Fabrikshjulen snurrar fortare. Reaktionära vindar viner. Socialismens frö har grott ett tag; nu frodas den och slår ut med full kraft. Så också kvinnorörelsen. Strindberg morrar, men kvinnor som Ellen Key, Alfhild Agrell,Sonja Kovalevsky skräms inte till tystnad för det. I denna […][...]

Kring 1880-talet kom den första vågen av modern feminism. Många kvinnliga författare slog också igenom och lästes och spelades på teaterscener – inte sällan mer än sina i nutiden mer kända manliga kollegor. Författare av båda könen diskuterade kvinnors och mäns olika förutsättningar och möjligheter, socialt, rättsligt, medborgerligt och sexuellt. För den som vill ha […][...]

De senaste åren har jämställdheten på och runt våra teaterscener debatterats i flera olika sammanhang och precis som med litteraturen är fördelningen mellan könen sned, sned, sned. Fler kvinnor än män har intresserat sig för att gå på teater, fler kvinnor har velat spela teater – men på de professionella scenerna dominerar männen stort. De […][...]

Det är inte så lite i Alfhild Agrells pjäs Räddad som för tankarna till Henrik Ibsens Ett dockhem som kommit några år tidigare. Om man läser den som ett svar på dockhemmet – ett av många i en tid när äktenskap och könsroller debatterades flitigt – så är den ovillkorligen ett ”Nejdu, Ibsen. Det är […][...]

Tar man några steg bakåt i litteraturhistorien blir det lätt ont om kvinnliga författare. Måste det vara så? Vem är det egentligen som bestämmer vad som är en klassiker? Ella har pratat med Moa Holmqvist på Rosenlarv – ett förlag med uttalad avsikt att ifrågasätta kanon – om topplistor, Strindberg, mansdominans och alternativ. EA: Varför […][...]