Under lång tid har bruttonationalprodukten (BNP) tjänat som modell att mäta nationers välstånd. Detta mått på den ekonomiska aktiviteten i ett land säger oss dock ingenting om huruvida de individuella medborgarna får ta del av detta välstånd eller inte. Därför har alternativa modeller skapats. Den hittills mest använda alternativa modellen är FN:s Human Development Index (HDI), som väger samman BNP med bland annat förväntad livslängd och utbildningsnivå.

Den modell som Martha Nussbaum arbetar med kallas förmågemodellen och grundar sig i ekonomipristagaren Amartya Sens teorier om frihet, demokrati och utveckling.

Vad är då dessa förmågor och hur skall modellen förstås? Nussbaum förklarar det ungefär så här:

… teorin ser var och en som ett ändamål, och frågar inte bara efter genomsnittet av välbefinnande utan efter vad var och en har för möjligheter. Den är fokuserad på valmöjligheter och frihet, och framhåller att det viktigaste ett samhälle kan göra för sitt folk är att tillhandahålla en uppsättning möjligheter, eller reella friheter, som människor sedan kan välja om de vill omsätta i handling eller inte: valet är deras.

Amartya Sen formulerar det så här:

En människas ‘förmåga’ syftar på de alternativa kombinationer av funktioner som är möjliga för henne att uppnå. Förmåga är sålunda en form av frihet: den reella friheten att att uppnå alternativa funktionskombinationer.

Förmågor är alltså vad varje enskild människa skulle kunna göra och vara. Nussbaums arbete handlar om hur man kommer dithän att enskilda nationer erbjuder dessa förmågor till sina medborgare. Även om förmågemodellen uppstått ur utvecklingsländernas mer akuta behov så finns det ännu många förmågor som inte tillhandahålls i traditionellt välmående nationer. De förmågor som skall anses som så centrala att man inte kan leva ett människovärdigt liv utan dem är följande:

Liv
Fysisk hälsa
Kroppslig integritet
Sinnen, fantasi och tanke
Känslor
Praktiskt förnuft
Samhörighet
Andra arter
Lek
Kontroll över den egna miljön, politiskt och materiellt

(För utförlig beskrivning av dessa förmågor kan ni titta i textutdraget här nedanför)

När Nussbaum väl har etablerat definitionen av förmågemodellen hos läsaren går hon vidare i sitt resonemang. Det är med enastående logisk skärpa hon beskriver hur teorin skall kunna omsättas i praktiken. Med utgångspunkt i moralfilosofin tar hon sig an de politiska, juridiska och ekonomiska aspekterna av de praktiska problem som kan uppstå när teori möter praktik. Det är ett långsamt, systematiskt arbete hon beskriver. Men ändå ett arbete som är fullt genomförbart.

För att illustrera sin teori använder hon en indisk kvinna som exempel. Vi får följa hennes väg från ett outhärdligt äktenskap till att kunna leva fritt och människovärdigt. Vägen dit går via dessa förmågor. De tar sig uttryck i till exempel mikrolån, gemenskap i en kvinnoorganisation och studier.

Det här är den intressantaste bok jag läst på länge. I mitt tycke är Nussbaum en av de klokaste människor som lever i vår tid. Ingenting av det som försiggår här i världen förblir oanalyserat. Hennes resonemang och språk är rent och klart som en porlande fjällbäck och hon lyckas med konststycket att göra en väldigt komplex modell begriplig för en nyfiken allmänhet. Det är njutbart att ta del av hennes förståelse för det mänskliga och hennes förmåga att skapa en struktur som är genomförbar både politiskt, ekonomiskt och juridiskt.