Det Skytteanska priset har sedan 1995 årligen delats ut till en forskare inom statsvetenskapen som anses ha bidragit till forskningen i ämnet på ett synnerligen förtjänstfullt vis. Instiftare och prisutdelare är Skytteanska stiftelsen i Uppsala. Kandidater nomineras internationellt varje år och utvärderas av en priskommitté. Själva utdelningen har en högtidlig inramning och deltar gör bland annat utbildningsministern, ärkebiskopen och de flesta svenska professorer i statsvetenskap. Ett statsvetenskapens Nobelpris skulle man kunna säga.

Nu undrar ni kanske vad det här har med litteratur att göra. Bra fråga i så fall. För när en del av dessa forskares alster når läsare utanför de statsvetenskapliga föreläsningssalarna, beror det sannolikt på forskningens innehåll snarare än dessa verks litterära kvalitéer.

Inte desto mindre tycker jag att just idag är en passande dag att ägna den statsvetenskapliga facklitteraturen lite extra uppmärksamhet.

Årets pristagare är Robert Axelrod. År 1984 gav han ut en bok som sammanfattade den forskning han bedrivit om samarbete utifrån ett spelteoretiskt perspektiv. Boken heter The Evolution of Co-operation, på svenska Från konflikt till samverkan, utgiven av SNS förlag 1987. Jag noterade att ganska snart efter att nyheten annonserats att Axelrod var årets pristagare skytteanum blev de återstående exemplaren av den svenska översättningen slutsålda i bokhandeln. Även utbudet på internetantikvariaten tunnades ut i en rasande fart.

Som tur var så hade jag ett exemplar av den engelska varianten, så om ni klickar på länken nedan kan ni läsa en recension av boken.

Robert Axelrod: The Evolution of Co-operation
En formel för mänsklig interaktion

”Vad krävs för att samarbete skall uppstå i en värld befolkad av egoister? Det är den komplexa frågan som Robert Axelrod försöker besvara i den här boken.Han närmade sig problemet genom att utlysa en dataspelsturnering där deltagare från olika vetenskaper skapade egna strategiska program som alla fick spela mot varandra. Utgångspunkten…” Läs mer

När jag tittar på listan över pristagare genom åren ser jag en fullständig dominans av USA. Av totalt nitton utdelade pris är elva stycken tilldelade amerikanska forskare på amerikanska universitet och sex till utländska forskare på amerikanska universitet. Återstår alltså endast två pristagare som inte har någon anknytning till USA. Den ena är fransmannen Jean Blondel (2004) som verkade vid ett italienskt universitet och tysken Fritz Scharpf (2000) som verkade vid Max Planck Institute i Köln.

Den här övervikten mot forskning från USA är nog lite besvärande. På Uppsala Universitets hemsida har redaktören valt att uttrycka det så här: ”En genomgång av pristagarna visar dock att demokratin – i såväl teori som praktik – varit det dominerande temat i modern statskunskap”. Nu tillhör jag den skaran folk som tycker att det finns en hel del bra saker med USA, men jag är lite tveksam till ifall de skall få all uppmärksamhet inom området demokratiforskning

Egentligen vill jag kolla upp Blondel och Scharpf lite mer ingående, men eftersom jag inte särskilt ofta lustläser dylika avhandlingar och forskningsrapporter lägger jag ner projektet direkt. Innan jag ens har börjat. Enklast så.

En sak med dagensbok.com gör mig alltid extra glad, och det är det fantastiska arkivet. Ta mig tusan om jag inte hittar Robert Putnam, 2006 års pristagare där! Redan år 2002 skrev Klas Rönnbäck en recension av den då mycket uppmärksammade Den ensamme bowlaren. En bestseller inom statsvetenskaplig litteratur. Läsaren får dock tänka på att en del kritik sedan dess har riktats mot Putnams forskning kring det som tas upp i boken. Fler faktorer än de Putnam behandlar har betydelse för de slutsatser han drar.

Robert Putnam: Den ensamme bowlaren
Sköt dig själv och skit i andra?

”Så är det till slut vetenskapligt ”bevisat”: amerikanarna har blivit allt mer egoistiska. Som titeln på den här boken säger; från att tidigare ha bowlat tillsammans med vänner eller med ett bowlinglag, bowlar idag allt fler amerikaner ensamma. Det här går igen på område efter område; sport, religion, umgänge med andra…” Läs mer

Det faktum att endast fyra av de nitton pristagarna är kvinnor kompenseras i viss mån av att fjolårets pristagare, Carole Pateman, studerar statsvetenskap ur ett genusperspektiv. Hennes mest kända bok är The Sexual Contract, där hon sågar det politisk-filosofiska västerländska patriarkatet. Känns ganska uppfriskande i det här sammanhanget.

Jag vill gärna avsluta denna utläggning om Skytteanska priset med att uppmärksamma er på att 1995 fick Robert A. Dahl det allra första priset. Jag sitter här med hans bok Demokratin och dess antagonister i handen. En klassiker från 1989 som ingick i en kurs jag läste en gång. Egentligen tycker jag att den är värd en egen recension, men eftersom det var ett bra tag sedan jag läste den så skulle det krävas en omläsning. Jag tror jag skippar det och istället lägger mig på soffan med en lättsam roman.