Recension

: Kära Liv och Caroline
Kära Liv och Caroline: Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli svarar på frågor om livet Liv Strömquist och Carolina Ringskog Ferrada-Noli
2015
Natur & kultur
6/10

Pod blir bok – men varför då?

En varg söker sin pod är en av de mest populära svenska poddarna, och bakom den står serietecknaren Liv Strömquist och författaren och producenten Caroline Ringskog Ferrada-Noli. Varannan vecka får vi ta del av deras oerhört rappa samtal om och analyser av samtida kultur, politik och konst. Det är både personligt och teoretiskt, både kunnigt och väldigt väldigt roligt.

I Kära Liv och Caroline går de från tal till skrift när de ger sig på att svara på sina lyssnares frågor. Står det på insidan av bokens pärm. Själva boken kastar mig smack rätt in i ”fråga-svar”-delen och berättar ingenting om vad detta egentligen är. Gjorde mängden frågor de fick från podlyssnarna att de bestämde sig för att skriva boken? Eller kom idén med boken före frågorna? Hur har de valt vad de ska ta upp och varför? Och hur har de här frågorna ställts? Via mejl eller något speciellt forum? Visst, det kanske är oväsentligheter enligt många, men det är frågor som följer med mig genom läsningen och som jag gärna hade fått svar på. Jag saknar en introduktion eller inledning. Nu är det första jag läser en fråga om benrakningens vara eller icke-vara och sedan rullar det bara på.

I skriven text blir det av förståeliga skäl mer individuella utläggningar än samtal dem emellan, även om de många gånger återkopplar till varandras svar och vidareutvecklar sin första tankegång. Men jo, formen funkar för dem. Det är fortfarande resonerandet som är det centrala – att vrida och vända på saker snarare än att ge ett enkelt svar. Ofta börjar de i en ände för att senare i resonemanget förkasta sin egen initiala tanke. Och det är väl för tusan något som ofta saknas i det mediala samtalet tänker jag: öppenhet för att ändra ståndpunkt. Det verkar finnas ett sånt jäkla behov av att vara tvärsäker, att ha åsikter och färdigformulerade svar som man sedan orubbligt försvarar. När Strömquist och Ringskog Ferrada-Noli tar sig an ett ämne eller en frågeställning är det ofta resonemanget i sig som är det väsentliga, inte att vinna slaget med snyggast förpackade svar. Det här är ”snillen spekulerar” i populärkulturell 2010-talsskepnad; ett på samma gång lärt och personligt reflekterande kring ämnen som feministisk porr, dödsångest, smink, rasism, astrologi och kreativt skapande.

Vissa av svaren är långa och väldigt personliga, speciellt Ringskog Ferrada-Noli målar upp situationer ur sitt eget liv för att illustrera tankar och erfarenheter. Några svar kan bestå av ett eller ett par ord, okommenterat och rakt. Några gånger knäpper de sin lyssnare på näsan genom att tycka att frågan är rätt och slätt dum och inte förtjänar något svar.

Vid en läsning från pärm till pärm blir jag, trots att det är både fyndigt och klokt, mätt på formatet. Jag upplever det odynamiskt med detta fråga-svar upplägg. Och även om jag verkligen uppskattar att följa med i deras virvlande tankegångar så frågar jag mig varför de behövde överföra sin pod till bokform. Det var väl ändå bra som det var?

Men jo, ibland är det så där klockrent som bara dessa två kvinnor kan vara. Som när de diskuterar representation och stereotyper i film och teve, och eftersöker större variation i de roller som inte innehas av vita män.

Caroline: Ja, väck mig när en svart gammal kvinna inte är vis.
Liv: Jag vill se en teveserie om en japansk gammal man som är ytlig. Typ en riktigt gammal, japansk bimbo.

Marie Gröön

Publicerad: 2015-09-23 00:00 / Uppdaterad: 2015-09-22 11:27

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6276

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?