Nyhet

Litterära sällskap för nybörjare

Vad är ett litterärt sällskap och vad gör man i ett sådant? Hur startar man ett litterärt sällskap? Har medlemmarna ett hemligt handslag? Får vem som helst starta ett sällskap? Om vem får man starta sällskap?

Vilka regler är det egentligen som gäller?

Under årets Bok & Biblioteksmässa gick jag runt bland de litterära sällskapen och sökte svar på alla de frågor jag alltid undrat över när det gäller litterära sällskap.

Först talade jag med Peter Forsgren, representant för Pär Lagerkvist-Samfundet, ett sällskap som grundades 1989. Svaret på frågan om vad de gör i sitt sällskap visade att; ja, de litterära sällskapen verkligen gör saker. Många saker. Forsgren berättar först om Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrifter, som han menar är en viktig del i deras arbete med att förnya bilden av Lagerkvist, samt att skapa nya läsningar av författaren. Väl hemma bläddrar jag i mitt exemplar av årsskriften från 2013, Författarnas Lagerkvist. I den finns texter från bland andra Dilsa Demirbag-Sten, Torbjörn Elensky, Ann Heberlein och Björn Ranelid. En diger samling texter.

Basen för sällskapet ligger i Växjö, Lagerkvists hemstad (även min), och Peter Forsgren berättar om deras satsning på offentliga föreläsningar om Pär Lagerkvist och hans verk som just påbörjats i Växjö på Det fria ordets hus. Sällskapet har ännu ett viktigt arbetsområde; de tar initiativ till nyutgivningar. Peter Forsgren är mycket nöjd med de nyutgivningar som dykt upp på senare tid, bakom sig har han Brombergs serie med nyutgivna Lagerkvist-böcker och jag hade tidigare under dagen på mässan lyckats norpa åt mig ett exemplar av Onda sagor hos Kalejdoskop.

Då jag senare talar med Lisbeth Stenberg, representant för Selma Lagerlöf-sällskapet, inser jag att de litterära sällskapen verkar syssla med i princip samma saker: Att hålla minnet av författaren och dess verk levande och medverka till nya läsningar av författarnas verk. Även Selma Lagerlöf-sällskapet ger ut en medlemsskrift och tar initiativ till nyutgivning. Sällskapet sysslar även med forskning. Stenberg räcker mig ett exemplar av Selma Lagerlöfs Teatersonetter, ett samarbete mellan Stenberg och Ulla-Britta Lagerroth, utgiven på Ellerströms Förlag.

Stenberg berättar att i år firar de att det var 100 år sedan Lagerlöf blev invald i Svenska Akademien som första kvinna. Detta firar de tillsammans med Elin Wägner-sällskapet, då även Elin Wägner är jubilar i år då hon i sin tur valdes in för 70 år sedan (1944). Varje år firar Selma Lagerlöf-sällskapet Selmas födelsedag och bevittnar vid varje årsmöte i Sunne en teaterföreställning baserad på något av Lagerlöfs verk. I en av broschyrerna jag får med mig läser jag: ”Vi skrattar och gråter, blir arga ibland, förlåter varann och ser alltid fram emot nästa kontakt. Det är samtalet och mötet som är i fokus, men vi återkommer alltid till vår kära Selma.” Det låter inte så dumt.

När jag frågar Peter Forsgren (Pär Lagerkvist-samfundet) om regler för att starta upp ett litterärt sällskap råder han mig att tala med paraplyorganisationen De Litterära Sällskapens Samarbetsnämnd (DELS), och han nekar bestämt till att medlemmarna inom sällskapet skulle ha något hemligt handslag: ”Det är väl mer i slutna sällskap, som Frimurarna, som man håller på med sånt?”.

Sagt och gjort, jag beger mig till DELS:s monter för att få veta mer om hur det egentligen funkar med att starta litterära sällskap. Väl där svarar Peter A. Sjögren mycket vänligt på mina frågor. Han förklarar att reglerna egentligen inte är så hårda och att DELS inte startar några sällskap, utan godkänner och väljer in dem. Det som både Forsgren och Stenberg har tryckt på vad gäller sällskapens viktigaste uppgift, att bevara minnet av författaren och dess verk, är enligt Sjögren det som ett litterärt sällskap går ut på. Det är helt enkelt meningen med ett litterärt sällskap. Ganska självklart egentligen. Men det finns också litterära sällskap som inte utgår från någon enskild författare. Exempel på det är Sällskapet Deckarvännerna, Svensk Presshistorisk Förening och Romantiska Förbundet.

DELS har två viktiga regler. 1) Medlemskap ska alltid vara öppet. Ett litterärt sällskap ska aldrig vara ett slutet kotteri (och där rök helt min föreställning om hemliga handslag). 2) Författaren som sällskapet ägnar sig åt ska vara avliden. Dock berättar Sjögren att det faktiskt finns ett undantag. En sak som jag tagit för given är att man endast kan starta ett litterärt sällskap om en svensk författare, kanske till och med bara en lokal författare, till exempel Pär Lagerkvist i Växjö och Selma Lagerlöf i Sunne. Detta visar sig vara helt fel. Sjögren berättar att det finns sällskap om utländska författare, Marcel Proust-sällskapet till exempel. Efter att i litteraturvetenskapen drillats i vikten av att läsa på originalspråk tar jag då för givet att man måste kunna läsa på franska för att få vara med i Marcel Proust-sällskapet. Återigen har jag helt fel. DELS lägger sig inte i ens språkförmågor överhuvudtaget. Genast börjar jag smida planer på att starta ett Fjodor Dostojevskij-sällskap: ”Raskolnikovs Vänner”.

Tone Sundberg Brorsson

Publicerad: 2014-10-12 00:00 / Uppdaterad: 2014-10-11 11:47

Kategori: Nyhet

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?