En kvinna och en man reser runt och skjuter människor. Sara och Benjamin flyr i en gammal Volvo. Skogen står tät och vägarna är ödsliga. Det är mörkt, men våren är på väg. Hotellstäderskan Lávra , längtar efter något extraordinärt. Kocken Karim drömmer om den stora vinsten vid spelautomaterna. Saskia vakar hos sin döende mor. Där är Elof och Jan från en annan tid, med barkbrödet, björnarna, blåbärsriset och de hukande tallarna. Köttet och blodet. Frågor om slump eller öde. Människans längtan efter ett bättre liv, efter något annat.

Ida Linde har skrivit en roman mer om ett tillstånd än en fysisk plats. Det mörka Norrland kan lika väl vara en slumpens utmarker inuti människorna, som en kuliss för vad som händer i de olika berättelserna. Ja, jag läser Norrut åker man för att dö, som en samling noveller. Eller egentligen; sånger, ibland direkta översättningar från bland annat Nebraska,skivan där titellåten handlar om Charles Starkweather, massmördaren som sköt sitt första offer av elva på en bensinstation.

Den kronologiskt uppbrutna berättartekniken fungerar väl med det slumpmässiga. Likt en cirklande helikopter görs nedslag hos ganska grovt skissade karaktärer vävda kring  mördarnas på ett eller annat sätt.

Jag tycker det finns ansatser till en bättre bok. Min läsning störs av den alltför uppenbara intertextualiteten. Jag har verkligen brottats med det genom hela boken. Det blir inte bra här. Allt för många strofer är direkta översättningar från låtarna på Nebraska. Som den Springsteen-nörd jag är förstår jag mycket väl att det finns digert med stoff att hämta ur hans poetiska låtskatt, men jag önskar att Ida Linde kunde göra det snyggare. Maskera en smula, fläta och smyga. Att låta Night on the Johnstown flood dansas till, att direktöversätta blood on blood, ur Highway patrolman med blod på blod (sic!), ger mig rysningar och romanen totalhavererar. Originalberättelsen har redan sin plats. Synd på så rara ärtor. Har man däremot inte lyssnat så noga på Springsteens texter tror jag att boken kanske kan bära och lysa i sin egen kraft med sitt poetiska anslag.