Recension

: Örfilen
Örfilen Christos Tsiolkas
2012
Leopard förlag
8/10

En verklighet som provocerar

Utgiven 2012
ISBN 9789173433792
Sidor 512
Orginaltitel The Slap
Översättare Olov Hyllienmark
Först utgiven 2008

Om författaren

Christos Tsiolkas föddes 1965 och är bosatt i Melbourne. Hans första bok, Loaded (1995), blev filmatiserad med titeln Head On. Även romanen Dead Europe gjordes om till film, samt vann priset The Age Book of the Year. Örfilen är hans fjärde roman och den första av hans böcker som översatts till svenska. För den vann Tsiolkas Commonwealth Writers Prize 2009. Örfilen finns även som teveserie.

Sök efter boken

Örfilen har blivit serie och går just nu på svt. I höstas kom boken ut i svensk översättning. Boken är, precis som serien, uppdelad utifrån ett flertal berättarröster som får komma till tals och föra handlingen framåt.

Hector fyller fyrtio och hans fru Aisha anordnar en stor fest där alla huvudkaraktärerna introduceras. Festen urartar och avbryts i en häftig schism efter att Hectors kusin Harry slår fyraårige Hugo; ett oregerligt barn som fortfarande blir ammad och tillåts bete sig hur som helst utan att föräldrarna ställer honom till svars. Många av festdeltagarna tycker därför att det inte var så allvarligt med den kraftiga örfilen.

Låt oss göra en kort sammanställning av den verklighet som målas upp i berättelsen. Hector tänder på tonåringar, dagdrömmer om våld och bedömer kvinnor utifrån eventuellt sexappeal. Hectors far upptäcker till sin stora sorg att det gamla samhället där äldre respekterades, har bytts ut mot ett samhälle där de ses som svaga och utan betydelse. Aisha straffar sig själv genom att utsätta sig för sexuell våldsamhet. Hugos politiskt korrekta föräldrar är verklighetsfrånvända, svaga och oförmögna att uppfostra Hugo på ett bra sätt.

Boken är en komplicerad uppgörelse mellan ett patriarkalt system där vackra, sexiga kvinnor och starka män som inte gråter uppfostrar välartade barn, och mellan något nytt vari svaghet anammas, äldre nonchaleras och handlingskraft byts ut mot kritik och frågor. Eller?

Nej, riktigt så enkelt är det inte. Den vältränade och rike Harry har en snygg fru och en väluppfostrad son, men Harry kämpar också mot anfall av ohämmad aggressivitet. Under ytan är få saker så enkla som de ter sig. Harrys uppfattning om att ha skapat ett eget kungarike där han själv styr, gör det svårt att tvingas konfronteras med en verklighet där han inte kan kontrollera allt.

Hector tränar varje morgon och har svårt att se sonen spela tv-spel och äta chips. Det som får honom att träna och ta hand om sin kropp, distanserar honom också från sonen. Hector föraktar i hemlighet sin son, för att han inte uppnår de krav Hector ställer på sig själv. Samtidigt vågar han inte ställa sig upp mot sin mamma för Aishas skull. Vuxen, stark karl är liten, svag pojke.

Örfilen som utdelats mot Hugo har gjort hans föräldrar så aggressiva och elaka att omtanken om Hugo, snarare ter sig som illvilja mot Harry.

Varför ska allting vara så komplicerat? Kanske för att det ofta är det. Må så vara, men verkligheten i Örfilen är en som provocerar. Den fick mig också att glömma verkligheten utanför, ända till sista sidan.

Karin Palmqvist

Publicerad: 2013-02-09 00:00 / Uppdaterad: 2013-02-08 20:40

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5085

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?