Krönika

”För hädelse emot Gud eller gäckeri af Guds ord eller sakramenten” – kontroversen om Dygdens lön

Giftas är förmodligen det mest omsusade verket av August Strindberg. Det finns olika åsikter om novellsamlingen, som det mesta gällande Strindberg och hans verk. Den här reflektionen hade kunnat handla om vad novellerna säger om kvinnor. En del ser novellerna som ett uttryck för Strindbergs kvinnohat, andra ser dem som ett uttryck för hans respekt för kvinnor. Jag skulle säga att man kan se båda delarna i novellsamlingen. I den första delen som publicerades 1884 uttrycker han en tro på det jämställda äktenskapet. I brevserien som följer efter den första novellsamlingen svänger han, och uttrycker sitt förakt för kvinnorörelsens kamp för jämställdhet. I den andra novellsamlingen som gavs ut 1886 skriver han om de stackars männen som offrar allt för kvinnorna.

Den här reflektionen ska dock främst handla om den novell som fick Strindberg åtalad för ”hädelse emot Gud eller gäckeri af Guds ord eller sakramenten”: Dygdens lön. Eller den mening i novellen som fick honom åtalad.

Drygt 30 sidor lång är den novell som förargade så många.

Theodor är runt 15 år när hans mor dör och han blir ensam kvar med sina syskon och en far som aldrig har brytt sig särskilt mycket om sina barn. Utanför Theodors hus finns en trädgård som han beundrar. En dag träffar han på trädgårdsmästarens dotter Augusta. Av misstag känner han för första gången närheten till en flicka. Han bejublar den kvinnliga kroppen och vill genast söka sin kärlek, men det finns en sak som hindrar honom: Han är inte vuxen och han är inte konfirmerad. Men så en dag är det dags. Strindbergs bild av konfirmationsläsningen är en präst som skrämmer och har svårt att få ungdomarna att lyssna. Han tar sig igenom läsningen och det är under gudstjänsten som det som fick Strindberg åtalad utspelade sig.

Det uppskakande uppträdet, då överklassen tog ed av underklassen på Kristi Lekamen och Blod att den senare aldrig skulle befatta sig med vad den förra gjorde, satt länge i honom. Det oförskämda bedrägeriet som spelades med Högstedts Piccadon à 65 öre kannan och Lettströms majsoblater à 1 krona skålpundet, vilka av prästen utgåvos för att vara den för över 1800 år sedan avrättade folkuppviglaren Jesus av Nasarets kött och blod föll icke under hans reflexion, ty man reflekterade icke den tiden, utan man fick ”stämningar”.

Det var alltså det faktum att han gjorde narr av den kristna transsubstantiationsläran som upprörde. Idag är hets mot folkgrupp, såsom kristna, förbjudet men vi skulle inte uppröras lika mycket över en sådan här text.

Idag är de vackra formuleringarna, naturromantiken, och erotiken, mer intressant att diskutera, för att inte tala om klasskillnaderna så som de skildras i novellen.

Alla var såklart inte ense i kontroversen. Det var kvinnorättskämpen Sophie Adlersparre som angav Strindberg. Han var själv i Schweiz och vägrade åka hem. Albert Bonniers förlag hade glömt att bifoga den namnsedel som skulle binda Strindberg vid verket och således hade förläggaren själv det juridiska ansvaret. Karl Otto Bonnier reste ner till Schweiz och övertalade Strindberg att åka hem. Väl framme i Stockholm möttes han av jublande människor.

En dryg månad efter åtalet frigavs Strindberg av Stockholms tingsrätt. Numera är det svårt att fälla den som uttrycker kontroversiella åsikter i konsten, och tur är väl det. Vi bör dock ha ett öppet samtal kring vad som är okej att skriva, för än idag har vi våra kontroverser kring det.

Camilla Hällbom

Publicerad: 2012-04-21 00:00 / Uppdaterad: 2012-04-20 22:55

Kategori: Krönika

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?