Hur kan en t-shirt vara så billig som 69 kronor? Det är frågan som inleder den här boken, och svaret handlar till viss del om att bomullen i den är så billig i dagens läge. Alltför billig, till och med. Bomullsproducenter i de rika länderna subventioneras med stora summor pengar varje år, medan producenter i Centralasien och Västafrika får så låga priser för sin produkt att de knappast kan överleva.

Journalisten Gunilla Ander försöker i den här boken spåra bomullens ”solkiga historia”. Hon reser till diktaturens Uzbekistan, där barn används som obetalda tvångsarbetare för att skörda bomullen åt diktatorn. Vi får reportage från de fattiga bomullsböndernas situation i Övre Volta, liksom från subventionerade bomullsproducenter i södra USA. Författaren spränger också in historiska skildringar från tidigmodern tid, från den brittiska industriella revolutionen och från 1800-talets amerikanska Söder, där slaveriet krönte ”King Cotton”. Ett stort stycke av boken ägnas också åt samtida förhandlingar om handelspolitik inom ramen för Världshandelsorganisationen, WTO.

Det är således en ambitiös bok. Samtidigt lider den av fenomenet att den greppar efter för mycket. Konsekvensen blir att den hastar igenom så många saker att inget känns helt avslutat. Det här bättras inte på av att Ander verkar förutsätta att läsaren inte har några som helst förkunskaper. Det må vara en god föresats, men grundläggande introduktioner till allt från vad ”landgrabbing” är till Världsbankens uppkomst förtar än mer av fokus i den här boken. Det hade varit bättre använt sidutrymme att höja ribban en smula, och låta läsaren söka basal information någon annanstans om man så behöver, för att istället fokusera mer på bokens tema.

Boken innehåller flera viktiga kapitel. Reportagen från Uzbekistan och Övre Volta är utan tvekan de mest intressanta delarna – men alltför många frågor känns tyvärr obesvarade när författaren snart byter ämne igen. Kapitlen om WTO:s handelspolitik är informativa, men inte lika levande eftersom de är mindre av reportage och mer referat av ett händelseförlopp.

En bestående känsla är att det är lite oklart vilka som utgör den här bokens målgrupp. Kanske är det den engagerade konsumenten, som söker lite kött på benen i den här frågan. Ander avslutar boken med ett hoppfullt budskap: du kan påverka branschen som konsument. Flera företag, som Tesco och H&M, har börjat ta frågan om bomullsodlingens villkor på allvar, och tillämpa så kallade CSR-program (”corporate social responsibility”), menar hon. Här hade det varit intressant om författaren hade skrivit mer om erfarenheterna av de CSR-program som funnits i många år på produktionssidan inom textilbranschen. I vilken mån har de verkligen fått positiva konsekvenser, och i vilken mån har det varit ett spel för gallerierna, ”greenwash” för att lura intet ont anande konsumenter?

Genom att köpa kläder som tillverkats med schysst bomull – rättvisemärkt sådan, där extern kontroll gör att man som konsument kan vara säker på att det högre priset verkligen kommer rätt personer till del – så kan man bidra till en positiv utveckling för några av världens fattigaste bönder. Det är iallafall ett budskap som förhoppningsvis kan hörsammas av många läsare.