En e-postintervju med Kerstin Aronsson.

Hur skulle du beskriva det litterära klimatet i Sverige?

Relativt bra.

Vad var drivkraften bakom att starta ett förlag?

Kabusa Böcker är tredje förlaget jag startar. Avsåg sluta som förläggare när jag slutade på Anamma efter överlåtelsen till Alfabeta 2000. Efter några år insåg jag att varken juridik eller avfallsfrågor, som är mina andra områden, var det jag ville ägna mig åt i yrkeslivet. Anamma startades -91 ur viljan att arbeta med något meningsfullt, lagom långt borta från juridik och avfallsplaner. Det första förlaget jag var med att starta -88, Xplorer, var en euforisk upplevelse av att möta ett yrke som var fantastiskt roligt.

Hur väljer ni ut det ni publicerar? Vad är er huvudsakliga inriktning?

Kabusas första år sedan starten 2002 har präglats av nordisk skönlitteratur för alla åldrar. Verksamheten kommer breddas avsevärt framöver.

Hur bevakar ni vad som händer i de nordiska länderna?

Kontakter, mässor, agenter, förlag, tidningar, tips.

Är det vanligt att en översättare följer ett författarskap eller kan det vara olika översättare till olika böcker av samma författare?

Om allt fungerar bra mellan översättare och författare följs författare och översättare åt. Om en översättare av något skäl inte kan ta en bok kan det bli som med Pia Juul att Marie Norin fick översätta den första novellsamlingen och sedan fortsätta med prosan, medan Jörgen Lind fortsatte med lyriken när han hade möjlighet igen.

Hur stora upplagor brukar ni trycka av era böcker?

1 000 (diktsamlingar) till 5 000 ex i första originalutgåva. 3 000 till 10 000 i första pockettryckningen.

Blir det större upplagor av pocketutgåvorna?

Ja.

Hur ser balansen mellan det rent administrativa/ekonomiska och det kreativa/mer visionära arbetet ut? Vilken del slukar mest tid?

Det är olika för olika medarbetare på förlaget. För egen del som förlagschef och förläggare försöker jag hitta en balans som fungerar. Ekonomi, administration, personal och utvecklingsfrågor tar mycket tid. Det finns många kreativa bitar här som inte är kopplade till utgivningen. Textarbetet har alltid varit en viktig drivkraft för mig, och jag arbetar mindre med det ju större förlaget blir, men kommer aldrig helt släppa det.

Vilka ser du som de viktigaste kanalerna för att nå ut med era böcker till läsarna?

Bokhandel, bibliotek, bokklubbar, läsarmöten som författarna har. Nätet blir allt viktigare.

Vad tänker du om storleken på förlaget – vill ni växa eller har ni redan hittat ett format som ni är nöjda med?

Vi har beslutat att växa och bli stora. Det finns en plats för ett storförlag på Västkusten och den fyller vi gärna.

Går det att betrakta förlagsarbete som ett vanligt jobb med reglerad arbetstid eller blir det mer ett ”dygnet runt jobb” som man alltid bär med sig?

Ett arbete som växer ur ett intresse måste formaliseras för att inte ta över. Men det är få företagsledare som inte bär med sig funderingar kring arbetet många av dygnets timmar. Det får man lära sig att koppla av från. Arbetsuppgifterna i sig innebär också mycket helg och kvällsarbete genom möten/mässor/resor etc.

Vad tänker du om tendensen att böcker generellt får allt kortare livslängd i bokhandeln?

För läsare och författare är det en katastrof att nyhetsivern är så stor i den fysiska bokhandeln. Å andra sidan gör framväxten av nätbokhandeln att backlisten finns tillgänglig igen. Det ser vi tydligt uppskattas av många läsare.

Vilka människor inspirerar dig? Har du någon/några förebilder i förlagsbranschen?

Jag inspireras av många olika slags människor och företeelser. Fri tanke och mod att vrida och vända på det självklara blir jag upplyft av.

Kan du nämna någon bok som betytt mycket för dig?

Lagboken. Juridikstudierna gav mig kunskapen att arbeta med text, diskutera den och genomskåda innehållet i formen.

Skiljer sig ditt jobbrelaterade och ditt privata läsande åt på något sätt?

Jag har blivit ofantligt kräsen i mitt privatläsande, som jag försöker hålla vid liv för att inte tappa lusten och glädjen i att gå in i ett litterärt rum utan att behöva tänka på det arbetsmässigt. Att möta en ny bok av en författare vi samarbetar med är i första mötet likt privatläsning och väcker ofta samma lust och glädje i läsandet. Men det övergår naturligtvis snart i nästa steg av utgivningsprocessen.

Om du skulle ge ett råd till ett nystartat förlag – vad skulle det bli?

Skaffa en bra bokföringsfirma och sätt er in i ekonomifrågor.