När man börjar se ut som sitt passfoto är det dags för semester, sägs det. Sagt och gjort, New York i fem dagar för att vandra gata upp och aveny ner, gå på konserter, dricka brunaktigt vatten som jänkarna envist hävdar ska föreställa kaffe, och shoppa lite.

Och jag har kommit fram till något. Problemet med att köpa böcker är inte att det är för svårt; tvärtom, det är alldeles på tok för lätt. Det är illa nog att gå omkring på en hyfsat välsorterad svensk bokhandel, men när man kommer in på Barnes & Noble, Shakespeare & Co eller framför allt då The Strand vill man nästan skrika. För det finns ju så mycket att läsa, hylla efter hylla med böcker som kanske inte ens kommit ut här än och som dessutom tack vare växelkursen är löjligt billiga, men till skillnad från när man går och handlar skivor eller kläder eller mat så är det ju den där grejen med tid också. Att köpa en intressant bok tar 30 sekunder. Att sedan läsa den… tar något mer än så. Under tiden har man hunnit hitta fler intressanta böcker och är hopplöst fast i en ond cirkel. Och om man visar självkontroll och låter bli att köpa en del böcker står man sen där och önskar att man hade valt just den där…

Det känns som om tidskvoten inköp/konsumtion måste jämkas på något sätt. Antingen får jag lära mig speedreading, eller så får bokhandlarna göra som amerikanska vapenhandlare och införa en vänteperiod. Och motbok, så att jag inte förköper mig. För när allt kommer omkring kan väl en bok vara väl så berusande som en flaska sprit, och väl så farlig som ett vapen. Varför kollade tullarna annars så noga igenom min väska när jag åkte igen?

F ö noteras:
…att medan det är för lätt att komma över böcker man betalar för är det kanske aningen för svårt att få tag i de som inte kostar. Det är bara marginellt färre ID- och väskkontroller för att komma in och ut på NY Public Library än för att komma in och ut ur USA. Alldeles innanför ingången sitter några bibliotekarier och ber gästerna skriva brev till borgmästaren; han planerar att skära ner en budget som redan är så låg att de måste sälja av sina samlingar för att gå runt. Jo, för vad människor behöver i TV:ns förlovade land är ju att läsa färre böcker.

…att det är något visst att sitta under en gigantisk poster för "da Vinci-koden" och läsa Ecos "Foucaults pendel" medan en gravallvarlig Tom Hanks blickar ner på en. Kanske inte riktigt i klass med att vissla Marseljäsen på giljotintrappan, men… vafan, ballpark.

…att "Sweet Jesus, I Hate Bill O'Reilly" nog är årets boktitel.

…att Jeffrey Lewis' vana att kompa sig själv på scen med egenhändigt tecknade serier är den bästa scenshowen sen Pink Floyd blåste in helium i en gris.

…samt att Jonathan Lethem är och förblir ett geni. Och uppenbarligen har han en rejäl läsekrets i USA, eftersom han säljs på flygplatser. Varför säljer han inte mer här?

Men som sagt, min huvudpoäng: det är för lätt att köpa böcker. Nu sitter jag här med en jättetrave utöver recensionsexen. I-landsproblem kanske. Men nästa gång jag åker till New York skiter jag i hotellrum; jag hyr två hyllmeter på The Strand och tar med mig sovsäck.