Stora förändringar i livet är aldrig lätta att hantera. Speciellt de som liksom helt omstöper de planer för framtiden som man smitt. Att bli gravid måste vara en sådan förändring där inget någonsin kan bli sig likt igen.

Huvudpersonen i Förvandling är gravid. Hon bor i en andrahandslägenhet i Sundbyberg och har inte lyckats färdigställa sin uppsats i litteraturvetenskap. Därmed kommer heller inte studiemedlet och det blir ingen plats på doktorandutbildningen.

I allt utom just graviditeten kan jag väl känna igen mig. Oförmågan att skriva den där brillianta uppsatsen och oron för att andrahandkontraktet ska löpa ut. Men kvinnan vars tankar utgör berättelsen i Förvandling famlar mest efter någon slags verklighet att hålla sig i. Oron finns där men den är mångfasetterad och sällan gripbar. Det mesta rör sig som en böljande monolog mellan hungerns olika fästen. Mellan hunger efter mat, hunger efter en man men även analysen av hunger i uppsatsen som skrivs eller bör skrivas.

Berättelsen är därför hoppig och rätt oskarp. Det är svårt att få grepp om huvudpersonen och om hennes verklighet. Hungern som tema är intressant men den försvinner in i den allmänna förvillelsen i texten.

Boken har intressanta frågor som rör relationers vara eller icke vara, framtidens planering och livets mening men det hela blir för otydligt och för ogreppbart. I stället för att läsa Förvandling skulle jag föreslå en läsning av Gun-Britt Sundströms bok Maken. Även den diskuterar dessa frågor men på ett mer analyserande sätt, vilket jag tycker är att föredra.