I kortfattade översiktsböcker faller ofta fördjupning och analys mellan stolarna. Alla kortfattade böcker som saknar analys behöver därmed inte vara dåliga. Det gäller bara att det kortfattade i sig tillräckligt motiverar att man skall kunna låta merarbetet fritt få landa under dynorna.

Sveriges regenter är ett sådant ämne där en dylik komprimering är tillämpbar. Ämnets kronologiska natur gör det inte bara det kortfattade formatet möjligt utan närmast perfekt. Det går således utmärkt att räkna upp och beskriva våra monarker från de första vikingatida kungarna till dagens fortkörande monark utan att slösa allt för mycket bläck.

Därmed inte sagt att det får bli hur plottrigt och spretande som helst. Bengt Liljegren ägnar ungefär en sida åt varje regent och när det gäller de allra tidigaste regenterna känns detta fullt rimligt då källmaterialet är väldigt fragmentariskt. Men att skriva lika lite som exempelvis stormaktstidens kungar och drottning känns väl magert. Särskilt när författaren valt att "närma sig regenterna på ett lättsamt sätt" vilket innebär att stora delar av texterna är fyllda med förvisso underhållande men föga nödvändiga fakta.

Jag skulle alltså vilja ha lite mer text i den här boken, få lite bättre grepp om de regenter som avhandlas. Det skulle inte försämra syftet utan istället höja intrycket. Boken är emellertid mycket lättläst och fungerar antagligen bra som snabbupplysande källa. Löser man korsord och en tråd frågar efter en kung på tolv bokstäver som dog efter att ha ätit semla, då är detta boken man ska ha till hands. Blir gåtan mer djupsinnig måste man komplettera med annan litteratur.