Gästrecension

: Naiv Super
Naiv Super Erlend Loe
1998
Albert Bonniers förlag
9/10

En bok för alla väder

Utgiven 1998
ISBN 9100565830
Sidor 226
Översättare Lars Nygren

Om författaren

Erlend Loe är en norsk författare, född 24 maj 1969. Han debuterade 1993 med den skönlitterära boken Tatt av kvinnen (på svenska som Blåst 2001). Loe har skrivit både romaner, filmmanus och barnböcker samt översatt amerikanen Hal Sirowitz dikter. I Sverige slog han igenom stort med Naiv. super 1998.

Gästinformation

Jag heter Nana Håkansson och är 24 år. Pluggar journalistik i Göteborg och är nyss hemkommen från en termins praktik på Ålands Radio. Vilar nu upp mig i barndomens Blekinge innan jag flyttar till Utrecht, Holland, där jag ska läsa europeisk journalistik i höst. Det bästa med sommaren enligt mig är kattungar, kall lättöl, vakna till kornas råmande och att dricka kaffe hemma hos mormor och morfar.

Sök efter boken

När jag läser Naiv Super kan jag höra Erlend Loes melankoliska röst högt i mitt huvud. Den är lite släpande, ja nästan trög. Boken är skriven i jag-form och huvudpersonen beskriver sin trista tillvaro som är så tragisk att man bara kan skratta.

Men bokens jag är inte trist. Han är mest som alla andra, så supervanlig att igenkännelsefaktorn är stor för vem som än läser den. Jag tror att alla någon gång känt som den 25-åriga grabben i Naiv Super. Inte heller boken är trög. Jag slukas av den och släpper den inte förrän den är slut, även om jag allra helst vill spara njutningen som läsningen av varje enskild blad ger mig. Vissa kapitel läser jag om och om igen.

Han har tappat livslusten. En förlust i krocket mot storebrorsan på 25-årsdagen blir droppen som fick bägaren att rinna över. Han hoppar av sina universitetsstudier och låser in sig i broderns lägenhet när denne åker till USA, eller kanske var det Afrika. Drömmarna har han dock kvar. Han söker perspektiv, en käresta och svaret på vad tid egentligen är. Han har också en massa prylar kvar. Flera klockor, en bra vän, en dålig vän samt en nyfunnen kamrat i femåringen Burre. Han har även en nyinköpt röd boll och en bultbräda som hjälper honom att få utlopp för de känslor som han faktiskt har. Hans tillvaro är till synes ganska händelselös, men det är något magiskt som gömmer sig mellan raderna, under ordern och över våra huvuden. Det går inte riktigt att säga vad.

Naiv Super är en bok som får mig att ifrågasätta den allmänna lättjan som många av oss känner. Vi behöver inte jaga händelser och spänningar. Livet behöver inte vara så svart-vitt som vi så ofta gör det till. Naiv Super lugnar både den stressade karriärkvinnan och den deppiga killen med 25-års kris.

Varför ska man börja leva, man ska ju ändå dö? Det finns många anledningar till det! Erlend Loe får mig att förstå. Utan att egentligen skriva något nytt, stort eller omtumlande så blir jag lugn av Erlend Loes ord. När jag lägger boken åt sidan känner jag mig till freds, som en trygg larv i en silkeskokong.

Naiv Super är boken som jag köper till min ledsna kompis, till min galna kamrat, till min oroliga lillasyster. Det här är en bok för alla. Hur naivt det nu än låter. Det är den första bok av Erlend Loe som kom ut på marknaden och den som gav honom sitt stora genomslag. Efter att ha läst den kommer du förstå varför, det gjorde i alla fall jag.

Lite av bokens tjusning försvinner dock i den svenska översättningen. Jag rekommenderar det norska originalet. Allra bäst gör sig dock Naiv Super när Erlend Loe själv läser. Talboken finns på de flesta lite större bibliotek. Ett kapitel om dagen är ett utmärkt sätt att koppla av i tider då livet känns lite svårt.

Nana Håkansson

Publicerad: 2004-07-17 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-03 17:43

Kategori: Dagens bok, Gästrecension, Recension | Recension: #1264

11 kommentarer

äcen jag sträckläste denna under en kväll. Men jag tycker den är överskattad.

Marco Oregistrerad 2004-07-17 22:46
 

Löjligt bra enligt mig

Anna Oregistrerad 2004-09-28 18:29
 

Jag blir deprimerad när jag läser den….

Frida Oregistrerad 2006-04-24 16:06
 

En av de bästa böcker jag läst

David Oregistrerad 2006-05-04 11:39
 

Jag önskar jag själv hade skrivit den, den är jag

David Oregistrerad 2006-05-04 11:58
 

Helt otroligt bra, pricksäker samtliga plan. Gav mig en rejäl tankeställare och fick mig att skratta, vad mer kan man begära av litteratur? / Vilsen 17-åring

Eric Oregistrerad 2006-05-30 22:06
 

den e inte så wow som man trodde att den skulle vara. men den var inte heller så dålig.

Abdul Oregistrerad 2007-11-17 18:44
 

Otroligt bra skulle inte ha något emot att läsa den igen.

Miguel Oregistrerad 2009-09-23 20:27
 

Det sämsta jag läst, helt meningslös. Jag förstår inte hur en människa kan skriva såhär dåligt.
Den ger mig sjukt dåliga vibbar!
Efter denna bok ser jag ingen annan utväg än att ta mitt liv. Den har förstört allt!
Krocket är en kul sport, men man ska inte skämta om den!! Jag har spelat krocket sedan jag var 4 år och spelat VM. Jag har aldrig förlorat en enda match. Hans dåliga spel gav mig manodepressivt beteende. Hej då, nu går jag till hängsnaran.

Anders Oregistrerad 2010-01-28 09:45
 

[...] “När jag läser Naiv Super kan jag höra Erlend Loes melankoliska röst högt i mitt huvud. Den är lite släpande, ja nästan trög. Boken är skriven i jag-form och huvudpersonen beskriver sin trista tillvaro som är så tragisk att man bara kan skratta…” Läs mer [...]

 

Det sämsta jag läst, helt meningslös.

Tobias Johansson Oregistrerad 2013-10-09 19:36
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?