Recension

: Den oefterhärmlige Mulla  Nasruddin
Den oefterhärmlige Mulla Nasruddin Idries Shah
2001
Ordfront
8/10

Genialt barnsliga livsvisdomar från Mellanöstern

Utgiven 2001
ISBN 917324824X
Översättare Claes Hylinger
Illustratör Lennart Aschenbrenner

Om författaren

Idries Shah var en brittisk-afghansk sufisk mystiker. Under 1960-talet samlade han ihop så många anekdoter om Mulla Nasruddin som han kunde finna, och gav ut dem i en serie böcker. Idries Shah har också producerat en rad andra böcker.

Sök efter boken

Sufiska livsvisdomar i humoristiskt format. Det är vad Ordfront nu har publicerat, i form av Idries Shahs mycket charmiga anekdotsamlingar om Mulla Nasruddin. Mulla Nasruddin härstammar från 1300-talets Mellanöstern. Förmodligen – för det är många kulturer som gör också anspråk på honom, allt ifrån perser och turkar till greker till sicilianare. Man är inte helt säker på om han verkligen har existerat, men det finns hur som helst mängder av historier om honom.

Mullan är i de olika anekdoterna omväxlande en domare, filosof, narr, dåre, idiot, diplomat, handelsman, smugglare, läkare… Ibland är han gift, ibland ogift. Ibland är han gammal, ibland väldigt ung. Och med tiden har mullan kommit att få en tidlös gestalt, så han förekommer inte bara i 1300-talets mellanöster, utan också i samtidens London, som fackföreningspamp, tunnelbaneresenär… Det är den universella trickstern, som alltid finns där om man behöver honom.

Det är en otroligt naiv dåre vi har att göra med. Han går på enkla knep och finter, som ett barn. Men samtidigt, samtidigt, så har han något av ett geni inom sig. Han lyckas ofta vända skämten och hånet tillbaka mot den som kom med dem. Lyssna bara på den här anekdoten:

Mulla Nasruddin brukade stå på gatan när det var torgdag och bli utpekad som idiot.
Det hjälpte inte hur många gånger folk erbjöd honom ett stort och ett litet mynt, han valde alltid det mindre.
En dag sa en vänlig man till honom:
”Mulla, du ska ta det större myntet. Då får du mera pengar, och folk kommer inte längre att kunna göra dig till åtlöje.”
”Det är kanske sant”, sa Nasruddin, ”men om jag alltid tar det större, så kommer folk att sluta erbjuda mig pengar för att bevisa att jag är mera idiotisk än de. Då skulle jag inte få några pengar alls.”

Med ett barns naivitet – men också den skarpa blicken, och den snabba tanken hos ett barn – kritiserar mullan många av vår världs grundantaganden. Och kanske är det just den här kombinationen – det glada, naiva barnet, och den djupa tänkaren – som gör Mulla Nasruddin till en så betagande personlighet.

Det är allt ifrån lekar med ord och tämligen banala skämt, till djupa filosofiska frågor som avhandlas i de olika anekdoterna. Ibland förstår man kanske inte alltid det roliga (humor har ju i många fall kulturella särdrag som man som ”utomstående” inte alltid förstår), men många av skämten och berättelserna har en universell giltighet. Jag hade kanske önskat mig en något längre bakgrundshistoria till mullan och myten kring honom. Kanske också försök att datera de olika anekdoterna. Men i brist på det får man nöja sig med att bara skratta med och åt Nasruddins upptåg.

Textutdrag (Visa/göm)

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2003-08-22 00:00 / Uppdaterad: 2009-12-12 17:31

Kategori: Recension | Recension: #853

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?