Vilken roll spelar egentligen fackföreningar i dagens samhälle? I en tid då individuell lönesättning är ledmotivet, snarare än kollektiv och solidarisk kamp, är den frågan verkligen högaktuell. Många – framförallt yngre människor – har nog svårt att se poängen med fackföreningarna, och väljer därför i allt högre grad att stå utanför dem.

Har fackföreningarna spelat ut sin roll? Och om inte, hur ska de tackla de problem de står inför? I den här antologin sammanställs en stor del av den forskning som sker på området fackföreningar, och deras verksamhet. Bidragande artiklar tar bland annat upp vilka konsekvenserna blir av att en allt större andel av arbetskraften utgörs av kvinnor och invandrare, eller om solidaritet egentligen är en generationsfråga.

På annat håll behandlas också hur facket kan tackla frågan om tidsbegränsade anställningar – projektanställningar, vikariat, timanställningar etc – och huruvida fasta anställningar verkligen är eftersträvansvärt. Decentralisering av makten, och hur man ökar engagemanget för facklig verksamhet tas också med, liksom många fler ämnen.

Även om fokus är på svensk fackföreningsrörelse, så är det inte bara svenska forskare som bidrar till boken. Genom ett par utländska gästskribenter får vi också den svenska rörelsen inplacerade i ett internationellt perspektiv.

Något entydigt budskap får man inte riktigt, förutom att fackföreningarna – om de vill överleva och utvecklas – står inför stora utmaningar som man måste lära sig hantera. Störst av dem alla är kanske frågan om demokrati och medbestämmande från de enskilda medlemmarna, så att de känner att facket verkligen är till för dem.

Antologin är skriven av forskare, och artiklarnas läsvärde är också därefter; inte riktigt någon skönare prosa. Här har vi istället ett typiskt fall av akademisk debatt, på ett tema som allt för ofta hamnar i skymundan.