Att många fattiga länder i Syd sitter fast i skuldfällor råder det inget tvivel om. Den stora frågan är hur de här länderna – och långivarna – ska hantera skuldproblematiken. Ska de fattiga länderna över huvud taget betala av skulderna, och i så fall hur mycket? Hur mycket kan de klara av att betala i så fall? Eller ska de få skuldlättnader, och i så fall hur och hur stora?

Den här typen av frågor utgör kärnan av Kenneth Hermeles nya lilla bok Vägar ut ur skuldfällan. Hermele argumenterar för att debatten om skuldfällan har rört sig från det vanliga antagandet att länderna självklart ska betala sina skulder, över en diskussion om de verkligen kan klara av att betala dem, till att idag beröra djupare frågor som om länderna verkligen bör eller ska betala sina skulder, eller att de fattiga länderna i Syd till och med ska ha betalt för gångna oförrätter.

Pedagogiskt visar han på många av argumenten för de olika ”skolbildningarna” i debatten. Hermele visar också på många av de internationella prejudikat som finns på olika områden, exempelvis då det gäller att vägra betala illegitima skulder (skulder för lån som exempelvis upptagits av en militärdiktatur eller som har försnillats i korruption).

Hermele har i föregångaren "Skuldkrisen" diskuterat skuldfrågan ur ett tämligen tekniskt perspektiv. I den här boken försöker han ta ett steg tillbaka och granska frågorna ur ett bredare, och kanske mer politiskt, perspektiv. Det är en utmärkt liten introduktion till skuldfrågan och de diskussionerna som idag förs på det temat.