Inte en sekund för sent smäller jag igen Stjärnspådd. Detta beror inte på att boken var våghalsigt banbrytande eller angenämt spännande, utan kort och gott att den nådde sitt slut och var trist att läsa.

De lösryckta positiva citaten från tidigare recensenter som kröner pärmen till Stjärnspådd känns omotiverade. Ett fult försäljningstrick som kan liknas med b-filmerna i videoaffären vars kvalité kan avgöras redan vid ett ögonkast på omslaget.

Berättarjaget i denna deckare är en fullfjädrad, flexibel och spänstig privatdetektiv i 30-årsåldern med namnet Kate Brannigan. En inte så vacker dag när hon är i behov av pengar får hon i uppdrag att agera livvakt åt en mycket känd såpaskådis. Kate tar jobbet som livvakt utan att blinka och snart dras hon in i för henne oemotståndliga äventyr likt den tecknade figuren Tintin.

Livvaktjobbet mynnar så småningom ut i en mordhistoria som Kate löser med en blandning av intelligens, gatusmartness och ett aldrig sinande nätverk av kontakter. Självklart löser hon dessutom mordfallet innan kollegorna hos polisen ens hunnit fatta att ett mord ägt rum. Men inte nog med att hon löser ett mordfall, hon lyckas även reda ut en hel del privata problem som hennes vänner råkat fastna i vilket känns som ett lamt försök av McDermid att dryga ut en redan tunn historia.

McDermid har nog tittat på för många b-filmer istället för något mer underhålllande brittiska kriminal tv-serier på tv när hon hämtat sin inspiration till boken. Det krävs inte alltför mycket tankearbete för att lära sig McDermids trista liknelser utantill när hon droppar dem på varannan rad.

Visserligen är kanske deckare inte kända för att behandla de mest verklighetsnära händelserna i vår värld. Men med hjälp av något mer utarbetade karaktärer och ett djupare psyklogiskt perspektiv i boken skulle det i alla fall varit trivsamt att plöja 260 sidor text. Nu möter vi istället personer som verkar tillhöra McDermids romantiska bild av en privatdetektivs liv. Detta är kort och gott en bok som aldrig var ämnad att åstadkomma mer än att nå bokhandlaren för att där lyckas bli såld i tillräckligt många exemplar så att McDermid kan ha råd att skriva en ny deckare.