Kärlek. Kärlek mellan två unga människor. Två människor som vet hur länge kärleken varar. David och Milena.

Det bubblar inuti min kropp. Mina ben var mjuka och mina fötter snubbliga. Det kliade i skinnet halsen var torr. Jag hade tårar i ögonen. Jag ville gråta och skratta och ropa högt. Jag tror att det är lycka som känns så. Eller kärlek.

Detta är Davids tredje bok och den handlar om kärlek. Om när Milena vände sig bort från honom. Det som verkade helt omöjligt i Davids värld inträffade verkligen. Sånt händer faktiskt. När det händer lär man sig saker. Den här gången har David lärt sig hur länge kärleken varar.

Bra. Jag har läst boken. Jag vet också. Men jag vet inte om det stämmer. Inte i min värld. Tyvärr. Jag önskar att det hade stämt. Fast jag hoppas att det stämmer, i Davids värld och i de flesta andras världar. Tråkigt nog så visar det sig allt för ofta att det inte är så som David lärt sig. Men det behöver vi inte tala om för honom eller de barn/ungdomar som läser den här boken. För de ska tro och de ska hoppas.

Boken är helt klart läsvärd. Den är söt och har ett enkelt språk som flyter på. Själv läste jag den under lunchen. Är man lite yngre går det nog inte riktigt så snabbt, men det är ingen bok som man måste traggla sig igenom. Bara att läsa, svälja och le. För det gjorde jag ofta. Log. Igenkännande och ibland i medlidande för David.

Klarinett är det värsta jag vet. Näst efter sprödbakad torsk och redskapsgymnastik

Jag ler också åt bokens enkla format. Mindre än en pocket, fast inbunden. Ett omslag som är lent att stryka handen över, inte glansigt. Lent, fast med lite struktur på nått sätt. Jag tycker i vilket fall som helt om att hålla i den. Den ligger bra i handen och är troligen perfekt för en barnhand.

Denna bok, precis som författarens övriga böcker, talar. De talar till läsaren. Speciellt om man är i rätt ålder. Fast en del av hans böcker talar över ålders gränserna. De talar till alla. Eller som författaren själv skriver, ”Jag skriver inte för alla, jag skriver för dig.”

En av hans bästa böcker, enligt mig, är du & du & du. Även den behandlar ämnet kärlek. Men det är ett stort ämne som kan behandlas på många olika sätt, ett oändligt antal efter som kärleken aldrig är sig lik. Korpens sång är ytterligare en av hans böcker jag läst. Jag köpte den för att Eva Lindströms omslag lockade, men boken band mig och nu tror jag att jag ska läsa de andra av de tio resterande av författarens böcker.

Illustrationerna i För alltid Milena är inte så framträdande eftersom detta är mer en kapitelbok än en bilderbok. Men framsidan är talande. Man känner vad som kommer att hända och de första meningarna bekräftar misstankarna. I övrigt är Pija Lindenbaums illustrationer bra och enkla. Det behövs inte mer.

En enkel bok, ett enkelt språk och enkla bilder. Enkelt. Men det handlar om något svårt. Om kärlek.

Kärleken tar aldrig slut. Kärleken varar för alltid.