För fyra år sen utkom den första delen i kolik förlags femisex –serie, Drift av Jan Bielecki och Liv Strömquist. Nu kommer alltså nästa bok, Maran av Lina Neidestam. Det är porr där kroppar och karaktärer fortsätter att vara subjekt. Men framförallt är det porr som välkomnar kvinnor att ta del av den. I Maran […][...]

Det var en gång en saga. Sagan handlade om en liten, pytteliten flicka. Hon kallades Tummelisa. Så hände massor av hemska grejer med henne, men själv gjorde hon nästan ingenting. Det var en gång en serieskapare. Hon kallades Matilda Ruta. Så läste hon sagan om Tummelisa, och en massa andra böcker också, och så bestämde […][...]

Det är utan tvekan så att vissa historiska epoker fascinerar mer än andra. Tjugotalet är en sådan. Och det är uppenbarligen så att vissa platser fascinerar mer än andra. Paris är en sådan. I tjugotalets Paris lever Kiki, eller Alice Prin som hon egentligen heter. Där är hon drottning av Montparnasse. Alla de stora konstnärernas […][...]

Det händer att jag tänker att 30 är det nya 15, eller något i den stilen. Att man plötsligt sitter här, bombarderad av Facebook-bilder på lyckliga brudpar, bedårande spädbarn, spännande resor och nyrenoverade hus, och tänker att alla verkar fatta utom jag. Mats Jonssons självbiografiska serieromaner är som en vän att hålla i handen de […][...]

Utanför ett höghus står en grupp människor och hänger. Figurerna är vitgråa och ser inte riktigt ut att passa in i den pastellfärgade bakgrunden, ett ganska ödsligt landskap med få riktmärken. En av personerna har en megafon i handen och vi ser att han ropar i riktning mot huset (vars fönster gapar oskyldigt tomma): ”Städdag! […][...]

Karolina Bång har skapat ett Vilda Västern-universum i serieformat enbart befolkat av lesbiska kvinnor. En sån underbart bra idé det är! Varje serie i erotiska serieboken Cowgirls introduceras med en sidan tre-tjej, minus den så sällan ifrågasatta rangordningen att kvinnan är underst; objekt istället för subjekt; men plus en flirtig signatur med hjärta i kanten. […][...]

Jag var sju år när Spice Girls var som störst. Jag spelade in en direktsänd konsert (mamma sa att jag inte fick titta så sent på kvällen) och såg om och om igen. I skolan hade alla märkesbilder att byta, fast jag hade inte särskilt många, det var ganska hemskt, och jag brukade låtsas att […][...]

Joe Sacco är tecknaren och journalisten som 2001 åkte till Gaza på uppdrag för tidningen Harper’s tillsammans med journalisten Chris Hedge. De skulle skriva om hur palestinierna klarade sig under den israeliska ockupationen under den första intifadan men började samtidigt rota i en händelse från november 1956 som rörde ett massmord på civila i staden […][...]

”Jag gillar filmer som får dig att ifrågasätta allt det som vårt samhälle bygger på. Och bra zombiefilmer gör det, i mängder” läser jag i författarens förord som är lite som en bruksanvisning för den serietidning jag håller i handen. Förordet har tre huvudpoänger. Att skrämsel inte har ett egenvärde, att syftet med historien är […][...]

Ta Stockholm, åren kring 1970, lite demonstrationer och alternativhäng, en hel del droger, namedroppa Carl Johan De Geer – och du får förmodligen varenda svensk 68-skildring som någonsin skrivits. Det är en spännande tid och säkert var Stockholms lätt medelklassiga barrikader platsen att vara på då. Jag har läst och tyckt mycket om en hel […][...]