Den excentriska skribenten Eve har sedan barnsben hängt ihop med den något sardoniska och alltid lika rappa Susie. I högstadiet slog de sig samman med Ed och hans bästa vän Justin, som är lika teatralisk som Ed är allvarlig och ansvarstagande. De fyra bildar ett gäng som 20 år senare är lika sammansvetsade, och där […][...]

Min herre! Får jag erbjuda mina tjänster? Men jag vill inte tränga mig på! Jag är rädd att ni inte kan göra er förstådd av den ärade gorillan som råder över det här ställets öden. Han talar ju bara holländska. Om ni inte bemyndigar mig att föra er talan fattar han inte att ni vill […][...]

Tillhörigheten till familjen – hur stor plats vill man ge den i det egna personliga livet? Det är en av frågorna som väcks i mig när jag läser romanen Hummerns sköld av Caroline Albertine Minor. Av familjen Gabel återstår tre syskon, som nu är vuxna. Föräldrarna är döda sedan många år. Pappan valde att resa […][...]

I Mitt storslagna liv fick vi följa Sigge när han försökte göra om sig från den mobbade, vindögda, ocoola person han var i Stockholm, och bli populär. Boken var en nedräkning till skolstarten, när han skulle börja årskurs sex, efter flytten från Stockholm till den lilla orten Skärblacka. Min storslagna död tar vid några månader […][...]

Att jag fått ändan ur och läst någon av Julian Fellowes romaner har naturligtvis att göra med tv-filmatiseringen av Belgravia. Jag läser ut boken i väntan på det sjätte och sista avsnittet av serien, och det är inte svårt att föreställa sig att den skrivits just med tanken att filmatiseras. Faktiskt inser jag, när jag […][...]

På omslaget till den engelska översättningen av Nelly Arcans debutbok Whore tittar hon på dig, läsaren, genom ett rött kors som täcker hela omslagsbilden. Titeln, Whore, framstår som ett löfte om att här, i den här boken, ska du få insyn i den prostituerades värld. Låter det spännande? Kanske snaskigt till och med? En av […][...]

En genomsnittlig förälskelse varar i 18 månader. Andra varar ända in i döden. Så står det på baksidan av Hanna-Linnea Rengfors roman Candy. Ett lockbete som snärjer vilken läsare som helst. Vem vill inte veta vad det är för förälskelse som pågår så länge? Och framför allt: vad är det för människor som hamnar där? […][...]

Jag vet att hon fanns någonstans. Jag har hela tiden vetat att jag kom till världen enbart för att träffa henne. Och detsamma gäller henne. Hon kom till världen enbart för att träffa mig. Hon heter Line, hon är min kvinna, min kärlek, mitt liv. Jag har aldrig sett henne. Sandor Lesters dagar ser likadana […][...]

Vi ljuger för att skydda oss själva och dem vi älskar. Vi ljuger av lättja, för att lögnen är enklare än sanningen – för som någon sa: lögnen kan resa halvvägs runt jorden innan sanningen har hunnit knyta skorna. Det är lördagen den sextonde december 2000 när boken börjar. Det är då Marias liv för […][...]

Jag föredrar för det mesta berättelser i någorlunda realistisk utformning och jag erkänner att jag var skeptisk till att läsa romanen Klara och solen av nobelpristagaren Kazuo Ishiguro, vars berättare är en robot. Snabbt insåg jag att valet av huvudperson varit perfekt för Ishiguro. Med Klara har han kunnat utveckla den stil han är så […][...]