Alice Walkers Purpurfärgen är en sådan där roman, en modern klassiker, som jag länge tänkt att jag borde läsa, men samtidigt dragit mig lite för att plocka upp. Den verkade så väldigt mörk och eländig. Så kom den här vackra nyutgåvan, och det kändes som dags att ta tjuren vid hornen – och bli positivt […][...]

Jag har dille på att samla på mig dvd-boxar med gamla teve-serier (vad är det för fel på strömningstjänster, undrar mina barn oförstående) och i sommar råkar mitt tittande gå i andra världskrigets tecken. Ljusa sommarkvällar sitter jag skamlöst inne och ugglar. Plöjer säsong efter säsong och avsnitt efter avsnitt av Familjen Ashton (1970), Foyles […][...]

Linus Baker är en byråkrat. Närmare bestämt en socialarbetare på Department in Charge of Magical Youth, DICOMY. Hans arbete går ut på att besöka och utvärdera barnhem som specialiserar sig på magiska varelser och barn med magiska förmågor, och därefter skriva utförliga (och vansinnigt torra) rapporter som avslutas med en rekommendation om huruvida barnhemmet bör […][...]

Hur var det att leva i England på 1060-talet? Hur pratade folk? Vad var viktigt för vanliga människor? Om du är intresserad av brittisk historia så är The Wake av Paul Kingsnorth ett tips. Kingsnorth har gjort en unik skildring av normandernas erövring av England som inleddes 1066. Romanen skildrar samtidigt hur kristendomen slår rot […][...]

Strax före jul hittas Harry och Inga Tynning bestialiskt mördade i sitt hem ett par mil utanför Hagfors. Allt tyder på att det handlar om ett hänsynslöst rån då både värdesaker och pengar saknas. Det gamla paret verkar leva ett lugnt och stilla liv. Inga har Alzeimers och Harry drar ett tungt lass med det. […][...]

I Vittring återvänder Ola Nilsson till Hammerdal, den lilla by i norra Jämtland där han tillbringade skolåren och som också utgjorde miljön i trilogin som började med Hundarna (2010), för vilken han fick Norrlands litteraturpris. Den här gången handlar det om Sigrid och Ilian, ett ungt par med ett särskilt band, ofrånkomligt utsatta för den […][...]

Det handlar om Liis, trettiotvå, som jobbar på båt mellan Tallinn och Stockholm. Två veckor ”till havs”, två veckor i Tallinn. Hon gör också korsord för tidningar och är en riktig fena på att sätta ihop ordlekarna. Men mest driver Liis runt på Tallinns gator och pubar. Hänger med olika bekanta vid bardiskar eller på […][...]

I sin nya roman Som natten fortsätter David Ärlemalm på den inslagna vägen med att utforska den lilla människans utsatthet och utanförskap. Om debutboken Lite död runt ögonen var plågsam läsning, så är hans nya roman Som natten sju resor värre. Jag kan inte påminna mig att jag blivit lika drabbad av värnlösheten hos en […][...]

I min recension av Bergtagen – den första delen i Järvhögatrilogin – skriver jag om obehagskänslan som väcks av frasen ”det är bara så det är i Järvhöga”. Om hur otäckt det är när något är uppenbart väldigt fel, men ingen vill låtsas om det. Midnattsblot tar vid några månader efter första bokens slut, och […][...]

Miranda växer upp i en dysfunktionell familj i en villa i en Stockholmsförort på 1970-talet. På utsidan ser det länge normalt ut men där inne ekar tysta rop på hjälp. Ett havererat äktenskap som fortlöper bara för att det måste göra det. Modern Gerda som vill vara något annat än bara en mor och är […][...]