Klädmodena kommer och går i ett hektiskt tempo. Nyss var det lågt skurna, tajta jeans på kvinnor. Nu gäller superhöga midjor och massor av tyg i rejält vida jeansbyxor. Men snart är nog det tajta tillbaka igen. På ett sätt sker skiftningarna så snabbt att man skulle kunna argumentera för att utvecklingen nästan står still. […][...]

Ett av mina välmåendetrick är att gå långa promenader. Jag klär på mig vind- och vattenavstötande byxor och jacka och drar på mig bekväma promenadskor med rejält grepp. Att välja promenadslinga är lätt, jag kan promenera i kuperade skogsområden eller på asfalterade vägar som kantas av trevliga bostadshus eller parkträd. Inget gör mig mer lättad […][...]

Bokomslaget till Svenska original: Sällsamma berättelser (2023) av journalisten och författaren Petter Karlsson förleder mig att tro att jag håller en publikation, som likt Dan Korns fotoböcker handlar om lantliga enstöringar som lever som på 1800-talet, i min hand. På omslaget blir den västgötske småbonden Tor Torsson kärvänligt slickad på skulten av en ”utdöd” kossa […][...]

Plötsligt befinner jag mig nästan hundra år tillbaka i tiden när jag läser Annika Åmans debutroman Lumpänglar (2022). I svenskspråkiga Österbotten, i fabriksområdet ”Masunin” i min egen hemkommun. I ett myller av människor och omvälvande händelser. Tiderna oroliga, fattiga, såriga efter första världskriget och inbördeskriget i Finland. Så som alltid när omvälvningar sker påverkas kvinnor […][...]

En kväll skriver en av döttrarna på familjechatten: ”Ikväll äter jag riktigt svart bröd ihop med morotssoppa.” Riktigt. Svart. Bröd. Dottern förvaltar ett arv, vilket gläder mitt modershjärta. Hon, liksom jag, är mer förtjust i rågbrödet från andra sidan Östersjön än de övriga i familjen som glufsar i sig mjuk sötad limpa. Något glufsande inträffar […][...]

Året skrivs 1929 och det glada tjugotalet sjunger på sista versen. Den 25 oktober infaller den ödesdigra svarta fredagen, då börsen störtdyker världen över. Men än så länge lever tidens intellektuella livets glada dagar. Författare, konstnärer, regissörer, skådespelare, arkitekter med flera trängs på kaféernas uteserveringar, krogar, kabaréer, teatrar, gaybarer, biografer och bordeller i Berlin, Paris […][...]

Ingela ärver sin mors garderob och det är ett arv som förpliktigar. Modern Ruth var borgmästarinna i Mjölby och har sparat i stort sett allt i klädväg sedan 1930-talet och omfattningen är överväldigande. Hon säljer enstaka plagg, bär andra och skjuter besluten på framtiden tills hon en dag äntligen tar fram allt och börjar gå […][...]

Japonism är ett begrepp som brukar användas om västerländsk konst som inspirerats av japansk estetik. Efter att ha varit ett land helt stängt för västvärlden, bortsett från att holländarna hade en förbindelse, öppnades slutligen Japan upp vid mitten av 1800-talet. Detta ledde till att japansk konst och konsthantverk blev mycket populärt och plötsligt fanns det […][...]

Den här boken tar sitt ursprung i Bengt af Klintbergs förvåning när han läste en osannolik definition av påskharen i NE, en definition som dessutom börjat få spridning i olika tidningar inför påsken. Han skrev en understreckare i Svenska Dagbladet 2013 där han gick igenom felaktigheterna i NE:s definition och i stället härledde påskharens ursprung […][...]

Poetry is that which is worth translating. Så inleds Eliot Weinbergers essä om översättningens konst, som närläser 19 olika versioner av samma dikt av den kinesiska poeten Wang Wei från 700-talet. Först presenteras dikten i original med de kinesiska ideogrammen, kort förklarade. Därefter följer en translitteration enligt pinyin-systemet, som utgår från modern kinesiska (alltså inklusive […][...]