Det här är tankeexperimentet – återgivet på en föreläsning i mediepedagogik – som fick mig att införskaffa Steven Johnsons Everything Bad is Good for You. Why Popular Culture is Making Us Smarter: Ponera att böcker precis uppfunnits, medan dataspel har funnits mer eller mindre sedan historiens gryning. Föreställ dig sen hur detta nya, suspekta medium […][...]

Det berättas att Allan Edwall gick förbi ett dagis tillsammans med en vän. Dagisbarnen skrek ”Eeeeemil” efter honom. ”Fan vad obehagligt”, ska Allan ha sagt. ”Jag vill inte bli ihågkommen som den där elaka pappan”. Men vi har svårt att komma undan Astrid Lindgren-figurerna när vi tänker på Allan Edwall. Emils pappa, Mattis i Bröderna […][...]

Ronald Bergan är författare till flera biografier om filmregissörer. Han har till exempel skrivit om Jean Renoir (”Projections of Paradise”, 1992) och om Sergei Eisenstein (”A Life in Conflict”, 1998). Nyligen gav han sig i kast med att göra en sammanställning och ett urval av de intervjuer Truffaut har gett. Boken heter ”Francois Truffaut Interviews” […][...]

Varje år, ofta under årets absolut sämsta vecka rent vädermässigt, strömmar det tusentals människor till Järntorget i Göteborg. De samlas kring det nav som kallas Draken, och är en biograf från 1950-talet med inredning av samme arkitekt som inredde Göteborgs Konserthus. Det vimlas, pratas, käkas, dricks och man ser på film. Dessutom kombineras de bästa […][...]

De dagar när vi filmade Min vän Balthazar räknar jag fortfarande till de lyckligaste i mitt liv. Jag kände mig genast hemma och fick den spännande känslan av att ha mött min riktiga familj, den som äntligen skulle låta mig få utvecklas och bli den unika varelse som Robert Bresson trodde sig ha upptäckt hos […][...]

Stig Björkman inleder boken med att berätta om sitt första biobesök. Året är 1949 och författaren är blott tio år gammal. Han blir frälst direkt och smått förälskad i huvudrollsinnehaverskan Jane Powell. Sedan dess har film varit en stor del av hans liv och under gymnasietiden klär han väggarna i pojkrummet med planscher och bilder […][...]

Det här är inte en bok om Hasse & Tage. Det här är en bok om Hasse & Tage och Skåne. Med betoning på Skåne. Bara så att alla är på det klara med det. Ulf Mårtensson har gjort ett gediget jobb med att gå igenom pressklipp och material rörande de filmer Hans Alfredson och […][...]

Ett uppskuret öga, en randig låda med en slips i, svartmyror som kryper ur hålet i en handflata, bilden av någons armhåla som tonar över i en sjöborre, en man i äppelknyckarbyxorÂ… – Luis Buñuels och Salvador Dalís film Un Chien andalou är sexton minuter tvättäkta surrealism, straight from 20-talets Paris. Det kan vara svårt […][...]

Varför människor vill se filmer som man skrattar eller mår allmänt bra av, det har nog de flesta ganska lätt att förstå och ganska oreflekterat acceptera. Men varför vill vi se sådant som skrämmer eller äcklar oss? Det är vad etnologen Jonas Danielsson frågar sig i sin avhandling Skräckskönt – Om kärleken till groteska filmer. […][...]

Jag har nog alltid gillat Dolly Parton. När jag var en långhårig tonåring i mitten av 80-talet brukade jag och en kompis då och då titta på Det bästa lilla horhuset i Texas och att påstå att det var för det artistiska framförandet skulle vara en modifierad lögn. Självfallet tilltalades vi så ofantligt mycket mer […][...]