Anne Brontë utgav, förutom dikter, två romaner. Hennes debutroman Agnes Grey publicerades 1847. Samma år utkom hennes äldsta syster Charlottes roman Jane Eyre och hennes näst äldsta syster Emilys roman Wuthering heights. Jane Eyre utgavs i svensk översättning i sin helhet redan 1855 och Wuthering heights fick en svensk översättning 1927 med titeln Blåst. Men […][...]

Emilie Flygare-Carlén debuterade som författare i november 1838 med romanen Waldemar Klein. Den utkom som bok nummer 10 i serien ”Kabinethsbibliotek af den nyaste litteraturen”. Förläggaren hette N. H. Thomson och han hade sitt förlag i Stockholm. Emilie Flygare, som hon hette då hennes roman kom ut, använde författarpseudonym för sin första bok. På titelbladet […][...]

Litteraturhistoriskt sett levde Austen på gränsen mellan upplysning och romantik och sällan märks det så tydligt som i Förnuft och känsla. Själv hör hon mycket mer till upplysningen än exempelvis de senare systrarna Brontë. Hennes torra humor och förkärlek för sarkasm, hennes vakna öga för tillvarons krasshet, alltsammans är drag man förknippar med upplysningen. I […][...]

Det är när jag kör bil som jag äntligen kan ta till mig Fanny Price. I trafiken kan jag känna mig som den sista moraliska människan, med relativt nytaget körkort och en naiv föreställning om att trafikregler, säkerhet, miljötänkande och vanligt folkvett faktiskt betyder något. Överfört på det tidiga 1800-talets sociala regler är det Fanny […][...]

Charlotte Brontës mest kända och populäraste bok är Jane Eyre (efternamnet uttalas ungefär som det svenska hjälpverbet är) och utgavs i oktober 1847 med den manliga pseudonymen Currer Bell. Det var Charlottes andra försök att få en roman publicerad då den första The Professor blivit refuserad av flera förläggare 1846. Inför den andra romanen insåg […][...]

Den största tillgången i en brevsamling – och det faktum som förmodligen får de flesta brevskrivare att önska att någon barmhärtig själ ska ha bränt upp vartenda obetänksamt ord av deras hand – är förstås omedelbarheten och spontaniteten. Visst censurerar vi oss själv även när vi är som mest personliga. Men vi har inte facit […][...]

Tar man några steg bakåt i litteraturhistorien blir det lätt ont om kvinnliga författare. Måste det vara så? Vem är det egentligen som bestämmer vad som är en klassiker? Ella har pratat med Moa Holmqvist på Rosenlarv – ett förlag med uttalad avsikt att ifrågasätta kanon – om topplistor, Strindberg, mansdominans och alternativ. EA: Varför […][...]

Eposens tid är här! Visst, de har redan haft en storhetstid och det går fortfarande att vältra sig i Dickens och Brontë. Fast när 1900-talet kom förde det med sig världskrig och industri och effektivitet. Det var på 1900-talet som människor splittrades och kände sig tvingade att uppfinna postmodernism. En postmodern människa är rastlös med […][...]

Att läsa Jasper Ffordes deckare kräver en del förkunskaper. Inte nödvändigtvis i hans tidigare böcker – man sätter sig in i handlingen rätt snabbt – men gärna i alla andra böcker som någonsin skrivits. Hjältinnan, Thursday Next, är nämligen litterär detektiv – hon löser brott begånga mot och inom skönlitterära verk. Exempel? Hennes första fall […][...]

Min svensklärare på högstadiet berättade att om en bok inte höll måttet efter drygt 50 sidor så lade han den åt sidan eftersom det finns så många fler bra böcker som måste hinnas med att läsas och att man inte då bör ödsla sin tid på något halvdant. Har anammat den doktrinen några gånger och […][...]