Recension

: Blonde
Blonde Joyce Carol Oates
2002
Albert Bonniers förlag
9/10

Betagen är rätta ordet för känslan

Utgiven 2002
ISBN 9100580910
Sidor 862
Orginaltitel Blonde
Översättare Ulla Danielsson

Om författaren

Joyce Carol Oates är född 1938 och har förutom ett fyrtiotal romaner och noveller skrivit lyrik, essäer, kritik och dramatik i huvudsak för vuxna men också ungdomar. Verken skrivs i eget namn förutom några hon skriver under pseudonymerna Rosamond Smith och Lauren Kelly. Hon har tilldelats flera litterära utmärkelser för sina romaner och är för närvarande verksam vid Princeton University i New York.

Sök efter boken

Jag fantiserar ofta om andra människor. Hittar på liv åt människor jag ser på tunnelbanan eller lånar något jag ser eller hör till en berättelse. Att jag inte vet något om de här människorna gör att jag kan låta fantasin ersätta verkligheten. Att fantisera kring någon som man har en viss kännedom om kan bli vanskligt. Var går gränsen mellan verklighet och fantasi, hur långt över gränsen får man gå?

Blonde är Joyce Carol Oates fantasi över Marilyn Monroes liv. Romanen är en riktig tegelsten och har kallats ett mästerverk. För mig tog det lång tid att läsa igenom boken när jag först läste den för ett par år sen. Det var en stundtals tröttsam men samtidigt makalös och överväldigande läsning.

Vår gamla skribent Rikard Liljenskog skrev en recension av Blonde 2003, romanen kom först ut på svenska år 2001, pocketutgåvan kom 2002. Den kan ni läsa här. Även han är betagen av Blonde. Så kan man nog beskriva känslan.

Joyce Carol Oates kryper in under skinnet på kvinnan som så många har en relation till men få vet något om.
I Blonde får vi följa utvecklingen från den naiva flickan Norma Jeane Baker till den kanske lika naiva kvinnan Marilyn Monroe. När Norma Jeanes mormor dör och hennes mamma läggs in på en psykiatrisk klinik flyttas den lilla flickan till Los Angeles barnhem. Där väntar hon hoppfullt på att Gladys, hennes mamma, ska komma och hämta henne men samtidigt förstår hon att hon är övergiven.

”Om jag hade varit tillräckligt söt skulle min far ha hämtat mig.”

Vem Marilyn Monroes pappa var vet man inte. I Blonde visar hennes mamma upp ett foto för henne som hon påstår föreställer hennes pappa. Fantasier om den mystiska pappan är något hon bär med sig hela livet.

Hon flyttar till fosterhem och gifter sig endast 16 år gammal. Tre år senare låter hon sig för första gången fotograferas för tidningen Stars & Stripers. Kanske är det där som Norma Jeane förvandlas till Marilyn Monroe?

Låt gå för att mycket av innehållet i Blonde är rena fantasier. Det är ändå fantastiskt vågat att blotta själen av en människa som har blivit så mycket kropp.

Camilla Hällbom

Publicerad: 2012-03-31 00:00 / Uppdaterad: 2014-06-26 13:15

Kategori: Recension | Recension: #4622

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?