Återigen skriver Erik Eriksson en bok om prostitution. Det är hans radarpar, Marget Mattson och Verner Lindgren som ännu en gång har fått i uppgift att reda ut en härva av människosmuggling, koppleri och prostitution. Dock är det annorlunda denna gång. Marget har nämligen fått i uppdrag av justitieministern att med en egen spaningsgrupp arbeta riktat mot människohandeln över Östersjön. Ministern behöver resultat att visa upp.

Frågan är om det inte är just att det är viktigt att kunna visa upp resultat som är det vidrigaste. Det bevisar ju bara att det faktiskt är mycket, mycket få som fokuserar på offren för människosmugglare och torskar. Människors liv är så lite värda och det är så mycket viktigare att värna om sitt politiska rykte i Bryssel än det är att faktiskt bry sig om vad som händer här ute i verkligheten.

Margret och Verner luskar i röran. Det visar sig att många flickor som kommit från Baltikum uppgivit mycket fashionabla adresser i Stockholmsområdet, dessutom hittas liket av en ung kvinna av en fiskebåt långt ute i Östersjön.

Boken är bra. Intrigen byggs upp långsamt men snillrikt och pusslet med de olika trådarna binds ihop på slutet. Denna dekare är metodisk i sitt berättarspråk och känns därför trovärdig. Det blir spännande och jag sträckläser för att få veta hur det går. Att språket just känns så kargt och att det inte delar med sig av mer än nödvändigt gör att jag dras med in i historien.

Det som kanske mest gör mig så positiv till denna deckare är att den tar upp viktiga ämnen. Alla de tre böcker jag läst av Eriksson har behandlat mäns utnyttjande av kvinnors kroppar. Det är förjävligt att det är så svårt att får personer dömda för människosmuggling. Att det finns pengar att tjäna på dessa verksamheter går knappt att tänka på.

Det är inte så att jag tror att denna bok kommer att ändra på det faktumet att världen är ohygglig men när jag läser deckare så blir jag glad när det är relevanta frågor som ställs i anslutning till kriminalgåtan.

Läs gärna boken men börja kanske med de två tidigare. De gör att man lär känna huvudpersonerna lite bättre.