Poesi för småbarn, kan det vara något? En poesiskeptiker kanske kan känna sig tveksam, men faktum är att de flesta små barn väldigt tidigt tycks börja uppskatta såväl ramsor som sånger på rim. Därifrån är steget inte långt till de rimmade verserna med finurliga vardagsteman i Lotta Olssons och Charlotte Ramels ”Liten-svit” som nu kommer i samlat format under namnet Litenpoesi.

Lotta Olsson har också skrivit poetiska bilderböcker för lite äldre barn, men här är det alltså de allra minsta läsarna, cirka 0-3 år, som är i fokus. Samlingen inleds med boken Här är stora näsan, där vi får följa en liten gris och en stor gris genom ett antal vardagsrutiner. Lilla grisen ska få sig ett bad, men oj så mycket spännande saker det finns att göra utanför badbaljan! Man kan till exempel rycka i stora grisens öra. Eller springa iväg med handduken och gömma sig under en stol. Här spelar kroppsdelarna en viktig roll och boken speglar det lilla barnets fascination inför allt det där konstiga som finns på den vuxnes kropp och ansikte. Samtidigt blir det ett ypperligt tillfälle för barnet att upptäcka sin egen kropp. Hen har ju faktiskt alla konstigheter själv, fast i en mindre version. Såhär kan det låta:

Här är lilla kinden: pip!
Stora ögat blinkar.

Stora örat får ett knip.
Lilla handen vinkar.

Den rimmade rytmen störs en aning av att varannan sida saknar text och att det följande rimmet därmed inte kommer förrän på nästa uppslag, vilket är lite synd. Å andra sidan är den varma, kärleksfullt tecknade relationen mellan den stora och den lilla grisen verkligen värd sitt eget utrymme.

Den andra boken i serien – Bilen säger brum, är min personliga favorit. Med ljudhärmande rim förflyttas barnet ut i världen, men bara lagom mycket. Vi träffar humlor som kör bil, tigern som blir väckt av sin väckarklocka och haren som äter en stillsam middag för sig själv:

Bilen säger Brum, brum, brum.

Humlan säger hum, hum, hum.

Klockan säger Rrrr!

Tigern säger Grrr!

Här kommer rimmen på nästföljande sida och tillsammans med Charlotte Ramels poetiskt uttrycksfulla illustrationer blir varje uppslag en berättelse som barnet kan fastna i och härma om och om igen.

I de följande böckerna Alla kläder på, Liten, liten snälling, Mmm äta mat och Trycka knappen är vi tillbaka i barnets hemmiljö igen. Nu får vi följa ett litet barns vardag tillsammans med sin bästa vän: nallebjörnen. Alla kläder på handlar förstås om påklädning, som kan vara nog så intrikat och knepigt. Liten, liten snälling rör sig kring lek och parkbesök och i Mmm äta mat blir måltiden ett helt äventyr av känslor och upptäckter.

Den sista delen i sviten, Trycka knappen, handlar precis som titeln antyder om alla småbarns favoritmoment: att trycka på alla magiska knappar som finns runtom i hemmet. ”Många knappar i vårt hus./Bästa knappen – kommer ljus./Trycka, tända alla tak./Inte trycka sugarsak!” går rimmen. Här faller sig det mesta självklart – såväl rymt, som rim och ordval. För naturligtvis är ”sugarsak” en dammsugare och den plingande ”vällingteven” en mikrovågsugn.

Litenpoesi är en serie småbarnsböcker av samma kaliber som Anna-Clara Tidholms Knacka på-serie. De korta historierna stimulerar både språk och berättarlust, samtidigt som de tar väl tillvara på barnets närmiljö. Om de inte sågs som klassiker innan, hoppas jag att de blir det nu.