De flesta känner förmodligen Sven Nordqvist som författare och illustratör till böckerna om gubben Pettson och katten Findus. Det är finurliga böcker där varje sida är fylld med levande detaljer, som gjorda för att stanna kvar i och fantisera fram nya berättelser kring. Redan i Pettson och Findus går att ana en lust att ta bilderboksberättandet vidare, bortom det som går att läsa in i samspelet mellan text och illustration.

2007 kom så Nordqvist ut med Var är min syster? Även det en oerhört detaljrik bok, full av rika illustrationer, med vilka nya sagor skapas för varje gång du öppnar boken. Var är min syster? fick också Augustpriset i barn- och ungdomsklassen samma år som den kom ut. Från början hade Nordqvist en tanke om att göra boken textlös, något som märks när jag nu bläddrar i den några år senare. Texten stör och blir närmast överflödig bredvid alla fantastiska teckningar. Den här är en berättelse där bilderna hade klarat sig fint på egen hand, utan text.

Jag får min känsla bekräftad när jag försöker läsa Var är min syster? för en grupp barn på biblioteket där jag jobbar. Barnen är oerhört fascinerade av boken. De pratar i munnen på varandra och pekar på bilderna, men verkar inte alls intresserade av det jag läser.

Hundpromenaden är en sorts fortsättning på Var är min syster? och jag är glad att detta nya äventyr inte har någon text alls. Här handlar det, precis som i Var är min syster?, om en resa som påbörjas i den alldeles vanliga vanligheten. Ett barn tar med tantens stora hund ut på promenad. Det som från början bara skulle bli en liten kissrunda, förvandlas i samma stund som barnet och hunden kliver ut i världen, till något stort och vindlande, häpnadsväckande och makalöst.

På varje sida får läsaren, eller betraktaren i det här fallet, leta upp hunden och barnet i ett vimmel av figurer och händelser. De hamnar på ett tåg som tar dem genom tunnlar, över broar och iväg till ett annat land, eller varför inte rakt in i sagan. Berättelsen pågår hela tiden i flera olika dimensioner. Medan barnet och hunden förflyttar sig passerar vi till exempel mannen som är ute och går med sin gigantiska igelkott, en glad jättefisk och en sovande giraff. Färden går vidare och de får lyssna till en saxonfonspelande krokodil, se och en gigantisk kaffeservis på ben som serverar av sig självt. Här finns dansande rävar, gigantiska känguruer och piprökande gubbar med käpp som struttar omkring med ett gäng mininmänniskor i en ryggsäck på ryggen. Här är också gigantiska svampar, levande statyer, blåbärsris stora som träd och clowner som spelar krocket tillsammans med nallebjörnar.

Det är med andra ord inte bara en berättelse du får i Hundpromenaden, utan den rymmer en mångfald av historier som alla kan bli medskapare till. För den som är uppmärksam finns också blinkningar till andra barnböcker att upptäcka. Hundpromenaden hör till den sortens bilderbok som det är omöjligt att blir klar med. Den fortsätter att leva i oändlighet, mycket tack vare att den saknar text. I detaljernas magi blir den varje barns och vuxens egen fantasi den viktigaste delen i berättandet.