Annika Sandén är historikern som utforskar den lite skuggiga delen av svensk historia. Hennes förra bok Missdådare utforskade synen på brott i 1600-talets Sverige. I det senaste verket Bödlar utforskar Sandén bödelns kulturhistoria, främst under Sveriges 1600-tal. Områden som Sandén belyser är hur själva yrkesrollen bödel kom till och hur den förändrades under tidens gång, synen på döden, utanförskap, skam och ”bödeln i den magiska världen”.

I Sverige skedde bödelstillsättning genom att man rekryterade bland de som själva var dömda till döden, så kallade ”benådningsbödlar”. Arbetsprovet bestod i att avrätta den tidigare bödeln. En ganska tuff första dag. Efter den första tuffa arbetsdagen följde flera. Förutom att avrätta dödsdömda, verkställa kroppsbestraffningar och ”kvalificerade dödsstraff” (t.ex. stegling och rådbråkning) föll det på bödelns lott att kastrera hästar, tömma latriner, med mera.

Bödeln ansågs vara smutsig och skamlig på grund av de sysslor han utförde. I de tio budorden stod ju klart och tydligt att ”Du skall icke dräpa”, och ändå var det detta bödeln livnärde sig på. Vanligt folk höll sig så långt ifrån bödeln som möjligt. Använde bödeln ett krus slängdes det efteråt. Det var som om bödelsskammen smittade.

Kanske på grund av att bödeln var illa ansedd och behövde allierade, eller kanske på grund av att bödeln trots allt hade ett tryggat liv med en inkomst och ett hem under en tid då många inte hade något, började så småningom bödelsyrket gå i arv. Bödlarna höll yrket inom familjen och benådningsbödlarna försvann för att ersättas av ”arvbödlar”.

Sandéns redogörelse för bödelns liv och värv under 1600-talet är bitvis fragmentariskt på grund av avsaknaden av källmaterial. Trots detta lyckas hon belysa bödelsrollen ur ett socialt, kulturellt och historiskt perspektiv. Man får som läsare stifta bekantskap med några bödlar och deras liv, till exempel skarprättaren Salomon Isaksson som misslyckades kapitalt med avrättningen av tidelagsdömda Christopher Larsson, då han högg honom sex gånger innan han lyckades avskilja huvudet från kroppen genom att skära loss det.

Bödlar är en historisk redogörelse över en undanskymd yrkesgrupp. Det är också en otroligt spännande och gripande bok om att vara människa.