Bokindustrin gör aldrig stopp, har ni tänkt på det? Det spelar liksom ingen roll hur mycket mina högar vid sängen svämmar över på alla bredder redan, med böcker som ska läsas och recenseras, eller böcker jag spontanköpt för att de var vackra, eller böcker jag tänkt länge att jag skulle läsa och nu ska det snart bli av, eller böcker som är i ropet just nu, eller böcker som jag bara känner för att läsa helt enkelt… Liksom många andra är jag bättre på att köpa böcker än att läsa dem. Och nu är det ju julklappsböckerna som läggs på högen också. Ja, herre min je. Sicken tur att bokindustrin är en sån där industri som blöder lite till mans, så att det känns bra att sponsra den.
Under jullovet (ja, jag tycker om att kalla det för det även om det var länge sen jag pluggade) kom jag mig förresten äntligen för att läsa Erica Jongs klassiker Rädd att flyga. Den stod hemma i mammas bokhylla, en sliten utgåva från 1977, jag blev förvånad; ”har du läst den”? Tyckte inte alls att det var mammas stil. Och mycket riktigt, hon hade inte läst ut den, ”det var en sån alla skulle läsa bara. Jag tyckte inte om den”. Själv tycker jag att den svajar härligt högt och lågt, ena stunden älskar jag huvudkaraktären, nästa vill jag strypa henne. Mest av allt känns det lite spännande att läsa en bok där sidorna inte är blanka och vita, utan gulbruna, solblekta, på insidan står mammas flicknamn, innan hon gifte sig med pappa, och flera år innan hon fick mig. Tiden svindlar. Böcker är odödliga, nya föds varje dag. Snart kommer vårens laddning. Det är bara att bygga på sina bokhögar…
På tal om Rädd att flyga, så börjar denna vecka idag med att Anna Liv läst Än finns det hopp, en bok om kvinnlig frigörelse, av Karin Wahlberg. Det är första delen i en romanserie om människor kring ett lasarett på 1950-talet i Ekstad. Anna Liv tycker att det är en underbar historia full av läkare, sjuksköterskor, patienter, tidsmarkörer, drömmar och inte minst just kvinnlig frigörelse i efterkrigtidens Sverige.
Imorgon, tisdag, skriver jag om Anna Laestadius Larssons historiska roman Barnbruden. Den handlar om Hedvig Elisabeth Charlotta, som bara är femton år gammal när hon gifter sig med kung Gustav den tredjes bror Karl vid det svenska hovet, år 1774. Trots god research och fin språkkänsla lever denna debutbok inte upp till mina förväntningar.
På onsdag skriver Richard om en före detta präst i Svenska kyrkan, Eskil Franck, som beskriver sin väg bort från barndomens trygga tro och ut i den stora ovissheten, och konsekvenserna av detta. Mycket intressant på flera sätt, tycker Richard. Boken heter Giv mig, min son, ditt hjärta och är utgiven av Humanisternas förlag Fri tanke.
Till på torsdag har Håkan läst En god man – (och bara en människa), en biografi om Björn Afzelius skriven av Gunnar Wesslén som var en av Afzelius närmaste vänner. Håkan tycker att den är ”inte alltför omfattande, utan snarare en djupmemoar, ett naivt porträtterande som knappast väcker nyfikenhet, utan behåller en etablerad, lite svartvit skildring av diktaren och internationalisten Björn. Men intressant”.
Och till söndagen har Sara läst Sara Gordons Martin Andersson Ett skuggspel. Den handlar om svårigheterna när någon man älskar går bort, skuld och känslan av att bli övergiven.
Publicerad: 2014-01-06 18:17 / Uppdaterad: 2014-01-06 21:22
En kommentar
[…] länka till sånt, men ni hittar det också via dagensboks förstasida, eller via direktlänken här. T.ex är kanske mamma intresserad, eftersom jag nämner henne […]
#
Kommentera eller pinga (trackback).