Pernilla Stalfelt har tidigare skrivit bilderböcker om så stora ämnen som Döden, Barnkonventionen och Bajs, och nu är turen kommen till det kanske största av allt: Livet. För vad är egentligen liv? Träd lever och ugglor, själv vet man att man lever för att man kan röra på sig och uppleva saker med sinnena. Men hur vet man att stenar inte lever? Människor behöver mat för att fungera, bilar behöver bensin. Men lever bilar?

Med nödvändighet blir den här boken väldigt filosofisk till sin natur. Men likt Stalfelts tidigare böcker är den det på ett otvunget sätt, långt ifrån undervisande utan istället ifrågasättande. Vissa fakta skildras rakt upp och ner, som en människas ungefärliga utveckling från vaggan till graven. Men här finns också det som handlar om livets innehåll: vad kan man egentligen göra medan man lever, varför är det bra att leva, vilka saker är farliga för livet?

Man ställs inför en mängd svåra frågor medan man läser, men man blir också underhållen. Stalfelts teckningar är barnsliga och infallsrika, helt plötsligt kommer det en liten serie om att gå på café, på ett annat ställe dyker en brummande björn upp med kommentaren: ”Livet kan bli kort om man möter en ilsken björn eller en mördare. Det är förbjudet att ta någons liv! Men det vet inte björnar.” Den stora charmen med boken är just de här till synes planlösa infallen som alla ändå passar in. Lekfullheten gör dock aldrig att respekten för läsaren eller ämnet saknas, men de stora frågorna behandlas onekligen på ett lättsamt sätt. Livfullt, absolut.