Utgiven | 2006 |
---|---|
ISBN | 9163843609 |
Sidor | 28 |
Illustratör | Päivi Unenge |
Långt långt ute på sjön
bortom alla de sju haven
längre bort än någon kan se
guppar en skruttig liten båt.
Tar in vatten
Knakar i träetBara tron håller båten flytande
Och kanske lite hopp
Och en gnutta kärlek.
Och en trött liten skeppare
Som inte ger upp.
Var är land?
Var är hamnen?
Så inleds Lilla skepparn, och med bara några få ords skillnad avslutas den likadant. Däremellan ryms en berättelse på vers, som egentligen inte är någon berättelse, eller som är det precis lika mycket som alla skeenden i våra liv. Den lilla skepparn, iklädd grön sydväst eller kanske sparkdräkt, är glad ibland och ledsen ibland utan någon särskild anledning, han badar, fiskar och oroar sig för att gå på grund, och emellanåt funderar han över var han kommer ifrån och vart han egentligen är på väg.
En irrfärd på havet är en tacksam allegori över livet, och har använts förr. Men Lilla skepparn har ändå i allra högsta grad sitt existensberättigande: den är poetisk och vardaglig om vartannat på ett alldeles eget sätt. De tvåradiga rimmen är ibland fantastiska, ibland tyvärr litet orytmiska. Och varför inte också inledningen och avslutningen är skrivna på vers förstår jag inte. När rimmen är som allra bäst påminner de i alla fall om Tove Janssons skildring av Knyttets båtfärd i Vem ska trösta Knyttet?, även om den här historien utspelar sig helt bland varelser vi kan känna igen från vår egen värld. Till det intrycket bidrar också de underbara illustrationerna av Päivi Unenge. I ett collageaktigt, färgglatt men hela tiden milt flöde intar havets vågor bilderna, fyllda med mönstrade fiskar och organiskt ifyllda sjöväxter. Bilderna är vilda men samtidigt färgmässigt lugna, och de är perfekt avvägda för att passa med sina respektive textbitar. Någon gång blir det så lyckosamt att man känner ett sug i magen: på ett väldigt hav med en väldig sol i bakgrunden guppar den lilla båten och texten lyder: ”Skepparn pratar med en trut/ undrar ‘Var tar havet slut?’” Det är det stora speglat i det lilla, såväl text- som bildmässigt, på ett mästerligt sätt.
Publicerad: 2006-09-15 00:00 / Uppdaterad: 2009-12-03 15:37
En kommentar
Tack!
Men det står ju inget i boken om att jag är en "han" eller "hon"! Och jg har kläder på mig hela tiden!
#
Kommentera eller pinga (trackback).