Bröderna Karamazov kom till i den ryska staden Starraja Russa, sju mil söder om Novgorod. I den lilla staden, känd som kurort, fann Dostojevskij både lindring för sina sjukdomsbesvär och inspiration till sitt arbete. Bokens innehåll växte fram under nätterna då författaren vankade av och an i sitt arbetsrum, drack te och dikterade intrigerna för sin stenograferande hustru, Anna Grigorjevna till vilken boken också är tillägnad. Familjen Dostojevskij fick därmed finna sig i att frukosten serverades först kl. 14.00. En uppoffring som kan tyckas högst rimlig med tanke på resultatet.

I flera av Dostojevskijs romaner är det kampen mellan idéer som framhävs, existentiella frågor står högt på dagordningen, vad är gott vad är ont, om skuld och försoning. Så även i Bröderna Karamazov. Som framgår är det en familjeskildring och den är uppbyggd kring mordet på den girige och kvinnotokige fadern Fjodor Pavlovitj. Sönerna har ärvt vissa av sin fars egenskaper men är ändå olika: den burduse och livsnjutande Dmitrj, den bildade och upproriske Ivan, den gode Aleksej och den mytomspunne och egenartade Smerdjakov har alla olika roller i romanen. Mordet, utredningen och uppklarandet driver förloppet till sin spets och resultatet blir mer eller mindre katastrofalt för bröderna.

Vari ligger då storheten i romanen? Intrigen var ju varken ny eller unik när den presenterades. Storheten ligger, som jag ser det, i den kombination av en spännande och innehållsrik intrig – boken innehåller alla ingredienser man kan önska – och det djup som ger berättelsen flera dimensioner. De existentiella diskussionerna där de olika karaktärerna ger sin bild av det aktuella ämnet är höjdpunkterna och de sätter verkligen igång tankeverksamheten. Emellanåt skulle man kunna tala om verbala dueller där alla får säga sitt och där läsaren själv tvingas ta ställning och bedöma var han vill placera sina sympatier. Orden sprutar formligen emot en under vissa stycken och man kan inte låta bli att imponeras. Alla dessa sidor och inte ett ord för mycket! Det många gånger omnämnda partiet om "Storinkvisitorn", där denna får möta Kristus själv, är lysande och bara det gör boken till en av de främsta någonsin!

Året efter att Bröderna Karamazov publicerades dog Fjodor Dostojevskij och boken är definitivt ett fullgott testamente och slutkapitel på en stor karriär.