Marie Hammer är ett namn som var okänt för mig innan jag läste romanen som baserar sig på hennes liv. Hon föddes i Danmark år 1907 och växte upp på en bondgård. Den akademiske fadern skilde sig från modern Alma, som ensam fick fortsätta arbetet med mjölkkorna. Marie och hennes syskon gjorde bra ifrån sig […][...]

Klivet på stigen där du trampat många gånger överväldigar dig. Du känner hur den väl insuttna fåtöljen uppmärksammar hela dig när du kurar där. Väggklockans slag är som en lugnande smekning över din kind. Vissa platser, vissa ting lämnar spår i din kropp. Men det är annorlunda för jaget som inleder romanen Arvejord. När hon […][...]

En yngling var han när han lämnade Storbritannien. En genomgripande känsla drev honom iväg. Hans tysklärare som var judisk flykting hade uppmuntrat honom att söka sig till ett tysktalande land för sina fortsatta studier. Under några år arbetade han för MI5 och MI6. Ett arbete som var långt ifrån glamoröst. Uppdragen bestod i att förmedla […][...]

Hur skriver man en historisk roman där huvudpersonen befinner sig längst ned på samhällsstegen? Slavar, trälar och livegna som inte ens fått ett eget namn är svåra att spåra i arkiven. De flesta betraktades som ting och byttes ut när de var utslitna. Men det hindrar inte författare att försöka, och i svensk kontext finns […][...]

I tusentals år har människor lämnat sin hembygd för att söka säkerheten på en helt ny plats, som ligger på andra sidan berget, havet eller älven. Och vad är egentligen en gräns? Människorna på dess båda sidor talar samma språk. De går över gränsen och hälsar på släktingar, de handlar varor eller jagar vilt utan […][...]

När jag läst ut romanen Slöseri av den argentinska författaren María Sonia Cristoff, inser jag att jag är lämnad till en upplevelse av att inte ha förstått allt. Utgångspunkten är den unga kvinnan som har en framgångsrik karriär i kommunikationsyrket. Universitetet ger henne uppgifter som hon tar sig an med engagemang och professionell taktkänsla. En […][...]

Kassörskan möter en mängd olika kunder när hon blippar varorna som flyter fram på kassabandet. Och avslutningsvis frågar hon: ”Var det bra så?”. Denna alldagliga fråga – som fungerar som en markör i konversationen inför kundens betalning – visar sig vara plågsamt existentiell för kunden som fått smeknamnet ”Känslan”. Serieboken Mjölk och människor skildrar i […][...]

1920-talet var en tid för fest och glamour i de västeuropeiska ländernas jetsetliv. Såren från det andra världskriget slickades, jazzen tog plats i nöjeslokalerna och champagnekorkarna flög i luften medan pärlhalsbanden fladdrade i takt med musiken. Allt vände år 1929 då många tvingades att panta eller sälja sina smycken. Börskraschen på Wall Street ledde snabbt […][...]

Kärlek blir i mina ögon ofta överromantiskt skildrad i filmens och litteraturens värld. Tvåsamhet ges ett orealistiskt skimmer och kärlekspar omger sig av gyllene ögonblick som ger kraft att övervinna livets alla katastrofer. För att inte nämna nutidens exempel på kärleksbusiness med alla-hjärtans-dag-kommers och erbjudanden om lyxhelger på hotell och spa-anläggningar. Men blir kärleken mer […][...]

Verkligheten är något som vi oftast kan enas om. Vi kan peka på hus, träd och bilar och vara överens om vad vi ser här och nu. Men varje individ har också en inre värld, som inte alltid kan förklaras för någon annan. En konstform som kan öppna upp för förståelsen av livets dubbla verkligheter […][...]