Marie Silkebergs diktjag svävar omkring i tidlös sorg i sin senaste diktsamling Hjärta, jägare. Samlingen, som är uppdelad i fem delar, inleds med en dikt om barnet som hittas i den äldsta funna människograven; man hittar det i fosterställning, med en kropp som varit hårt svept – en omsorg som enligt diktjaget skvallrar om ”en […][...]

Dansaren och demonerna är den tredje och sista delen i Mian Lodalens triologi om hbtq-personer i Stockholms historia. Det är en smärtsam och vacker trio som tar sin kulmen i denna avslutande del som handlar om Hans Wahlström. Hasse. Mian Lodalens egen morbror. Det är en fiktiv roman om en riktig person, precis som de […][...]

Växter finns överallt. De lever nästan överallt på jorden, från de högsta bergen till de djupaste dalarna, från de kallaste och torraste miljöerna till några av de hetaste och blötaste platserna på vår planet. Så inleds förordet i Botanicum. Boken beskrivs som ett dygnetruntöppet museum fyllt av en extraordinär samling av växter och svampar. Den […][...]

Universum, rymden, världsalltet. Kärt barn har många namn. Och när höstens natthimmel anlänt söker sig blicken upp till stjärnor och andra lysande prickar. En av de lysande prickarna kan vara en rymdfarkost som kretsar kring jorden varv efter varv. De är ibland bemannade med astronauter och kosmonauter som har sänts upp i forskningssyfte. Detta är […][...]

Att vara nazist är inte okej, inte i de flesta kretsar. Inte än så länge. Den berömde fotografen Christer Strömholm (1918-2002) var organiserad, aktiv nazist under tretton år i sin ungdom. Men eftersom det inte är okej att vara det och Christer Strömholm är en framstående konstnär har det inte saknats bortförklaringar. Ett ungdomligt snedsteg. […][...]

På en fest i mitten av 1990-talet plockade en uttråkad Bea Uusma ut en bok ur en bokhylla och började läsa. Det var Med örnen mot polen. Andrées polarexpedition år 1897. Den inledande fascinationen blev till ett stort intresse och växte till passion, besatthet, drog och livsuppgift. Hon har läst alla dokument som finns, hon […][...]

Jag ville inte alls veta hur det är att vara död Jag ville veta hur motsatsen var möjlig I Lina Rydén Reynols fjärde diktsamling undersöker ett diktjag det liminala tillståndet mellan livet och döden – och inte det som vissa hänvisar till i nära-döden-upplevelser, utan det märkliga tillstånd det är att helt enkelt existera, utefter […][...]

När jag var en ganska nyutexaminerad socionom jobbade jag som kurator på en ungdomsmottagning och vad jag bland annat tog med mig från den tiden, är ett stort intresse för ungdomars livsituationer, relationer och sexualitet. Så Zandra Kanakaris rosafärgade bok Relationsboken för unga: om kärlek, svartsjuka och kontroll var ett självklart val för mig. Det […][...]

I årtionden har jag läst Merete Mazzarella. Hennes böcker och krönikor känns som återkommande möten. Nästan som en god gammal vän som man samtalar med med jämna mellanrum. Hon skriver klokt, lätt, allvarligt, med igenkännande humor. Små detaljer som speglas i litteratur, forskning och filosofi. Vardagens vedermödor och dagspolitikens dilemman. Världens skönhet och hemskhet. Både […][...]

En läsare som plockar upp en roman av Haruki Murakami har traditionellt sett kunnat förvänta sig tre saker: magisk realism, ensamma män och fylliga bröst. Så även i detta fallet. Staden och dess ovissa mur är varken mer eller mindre än jag förväntade mig. Det är en tjock och långsam roman. Språket, tiden och funderingarna […][...]