Alla har nog hört det, många har svårt att tro det, men det blir bättre och bättre dag för dag. Svält och undernäring blir ovanligare, läskunnigheten ökar, hygien och hälsa förbättras. Krig, terrorism och brottslighet förekommer mer sällan, hör och häpna! Demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter åt alla är den obevekliga trenden, sett över tid. […][...]

Målningen fångar min uppmärksamhet i nyhetsflödet på Facebook. Den lantliga idyllen med grinden och de rosenkindade barnen känns vagt bekant och inlägget har gillats av nästan 2 000 personer. Det gamla och det unga Sverige – sommarmotiv från Rotebro har målats av konstnären August Malmström, som också är upphovsman till Grindslanten – ett av våra mest […][...]

Modernistas nytugåva av Jevgenij Zamjatins Vi är skönt formgiven av Lars Sundh, och Nils Håkanson har skrivit ett utmärkt förord. Dessutom är Zamjatins poetiska språk i Sven Vallmarks översättning krispigt och klart som en höstmorgon. Är du det minsta intresserad av dystopier så ska du definitivt läsa det här verket som räknas som en föregångare […][...]

I Auschwitz och det moderna samhället refererar Zygmunt Bauman en undersökning av äkta par som tagit ut skilsmässa efter en gemensam traumatisk upplevelse. Makarna har under extraordinära omständigheter – i det här fallet en flygplanskapning – upplevt sig fått syn på sin äkta hälfts sanna ansikte, en obehaglig bekantskap de inte kunnat leva vidare med. […][...]

Diskussionen om Förintelsen i allmänhet och den statliga upplysningskampanjen kring den i synnerhet har fått en hel del både rättmätig och orättmätig kritik. Till den rättmätiga tycker jag otvivelaktigt att det sätt som Förintelsen, inte minst i skolans historieundervisning, tenderar att framstå som en ond och obegriplig parentes hör. För Zygmunt Bauman är Förintelsen långt […][...]

Jag vet inte vad ett cartesianskt subjekt är. Jag vet inte vad pointillistisk betyder. Och jag vet inte vad Kants kategoriska imperativ innebär, vad euklidisk geometri handlar om eller vad som skiljer ett socialt faktum i durkheimsk mening från andra sociala faktum. Men frågan är om det ändå inte är värt att ta sig igenom […][...]

Härom kvällen zappade jag förbi ännu en trailer för ännu en Hitler-dokumentär (vem kan räkna dem?) Det talades om något i stil med ”mannen som förändrade 1900-talet”. Och man måste fråga sig: gjorde han det? Var det en ren slump att den här typen dök upp och plötsligt förändrade historien med sin knasiga men slående […][...]

Antalet anmälda brott i Sverige, inklusive grova våldsbrott, har knappt ökat sen 1990 och brott involverande dödligt våld har snarast minskat. Samtidigt har antalet fångar ökat, eftersom fler människor idag låses in under längre tid. Straffen i Sverige har blivit hårdare, fler döms till fängelse istället för vård, och benägenheten att benåda har blivit mindre. […][...]

Ett förhållande utan löften, lätt att bryta upp ifrån. En relation utan förpliktelser. Så kanske man kan karaktärisera den "flytande kärleken" – "liquid love", i Zygmunt Baumanns tolkning. Detta är kännetecknande för den moderna människan. Men att man står fri från bindande förhållanden gör också att man får det allt svårare som individ att relatera […][...]

Ingen historisk händelse torde ha genererat lika mycket text som förintelsen, d.v.s. Nazitysklands avlivning av ca sex miljoner judar. Förvisso faller det sig naturligt då det var en extrem företeelse, en följd av komplexa förutsättningar som sträcker sig långt tillbaka. Även förintelsen som fenomen bjuder på ett brett spektra av komponenter: sociala, kulturella, religiösa etc. […][...]