Än så länge tycker jag att 2009 smakar lite väl bekant. Ekonomisk kris, diverse märkliga ställningstaganden för och emot Förintelsen och så tokkorkade rasistiska uttalanden från samhällets stöttepelare. Har vi inte gjort det här åtminstone en gång redan under min livstid? Själv broderar jag, på grund av slumpen i en passionerad språkhistorielärares gestalt, runor – […][...]

Mitt lilla jullov från alla litterära plikter består i år av att släpa upp lådan med Kulla Gulla-böcker från källaren. Dem har jag varit nyfiken på att läsa om hur länge som helst och jag blir faktiskt inte besviken. Martha Sandwall-Bergströms serie avfärdas alltför lätt som romantiska flickböcker – inte för att det är något […][...]

Det är något nästan brutalt drabbande med en författare som på en gång är en så stor romantiker och har ett så osvikligt öga för realism som Vilhelm Moberg. Kanske hade jag föreställt mig att hans skönlitterära debut, Raskens från 1927, om något skulle vara mindre svart, mer ungdomligt skir än hans senare romaner. Det […][...]

Katarina Mazettis succéroman Grabben i graven bredvid filmades redan 2002 av Kjell Sundvall och med Michael Nyqvist och Elisabet Carlsson i huvudrollerna som det otippade kärleksparet bonden Benny och bibliotekarien Desirée. Nu ska romanen bli film igen – den här gången på franska. Dessutom är den en svensk musikal på gång, baserad på samma roman. […][...]

Få personer är så skickliga som Liv Strömquist på att integrerar debatt och folkbildning med sanslös humor. I debutalbumet – numera utgivet i utökad pocketupplaga – är det bara vid något enstaka tillfälle, som när en lång artikel om orgasmmytologi av Pia Laskar klipps in i den annars festliga ”Dåligt sex – en serie om […][...]

Den litterära turismen har de senaste åren slagit igenom på bred front. Runt om i Sverige och världen kuskar folk omkring för att se Arns Västergötland, Leopold Blooms Dublin, Anne Rice-vampyrernas New Orleans eller Robert Langdons och Sophie Neveus Louvren. Problemet – om det ska kallas ett problem när det nu varken tycks genera arrangörer […][...]

Varför skulle det vara något roligt med att summera en roman på tre serierutor? Eller, vad skulle det ha för syfte över huvud taget? Detta är hursomhelst vad Henrik Lange gör i 80 romaner för dig som har bråttom, han sammanfattar alltifrån Kafka till Guillou på några få meningar och illustrationer. Står du ut med […][...]

Den svenska historien har och har haft en tendens att handla endast om en minoritet av svenskarna. Generellt sett en minoritet med makt, pengar och utvändiga könsorgan. Det är knappast någon nyhet, och var det förmodligen inte 1970 heller. Men med alla tidsinvånares benägenhet att se sig själva som skapelsens krona blir jag en smula […][...]

När mina föräldrar var små fanns det inte teve. Det är fullkomligt fascinerande. Mina barn kommer förmodligen ha lika svårt att förstå att jag växte upp med bara två kanaler (för att inte tala om frånvaron av Internet, inte ens jag fattar hur vi klarade oss utan Internet). Och det måste ha varit väldigt spännande […][...]

Den ser verkligen ut som alla fördomar om akademiska tegelstenar man kan ha. Kanske lite snyggare och definitivt bättre korrekturläst, men herregud, bara innehållsförteckningen tar upp nio sidor. Låt dig nu på intet sätt avskräckas av det. Det här är både viktigt och kul. De flesta nutida läsare associerar förmodligen begreppet arbetarlitteratur till 1930- och […][...]