För några år sedan läste jag Véronique Tadjos Drottning Pokou och blev smått knockad. Det är inte det att det nödvändigtvis är en stor roman (det är bokstavligt talat en ganska liten en), även om den är riktigt bra, men det är framför allt ett av de mest tragiska exempel på mytens kraft jag läst. […][...]

Julia Gillbergs blogginlägg från Londbokhandeln hon jobbar i är alltid bra. Så även hennes senaste som fick mig att tänka på vad förkunskaper gör för ens läsning och uppfattning av världen. Jag läste Oktober i Fattigsverige av Susanna Alakoski när jag var på semester nyligt. På en av flygplatserna såg jag en städare skjuta sin […][...]

Hela tiden frågor. En kvinna utan barn, vad är det för en kvinna? Vilken kvinna kan döda sitt barn? Varför, hur och vad hände sedan? Véronique Tadjo vrider och vänder på den sydafrikanska myten om drottningen Pokou som kastar sitt enda barn i floden för att befria sitt folk Baule. Gjorde hon det frivilligt? Vad […][...]