I Fiasko är berättaren en ålderstigen man som bor i en trång lägenhet mitt i Budapest. Han försöker få sin första roman publicerad. Men vem kan tänkas vara intresserad av att läsa den? Allt är väl redan skrivet om detta uttjatade ämne? Romanen blir refuserad. Den är illa skriven utan litterär begåvning, tycker man på […][...]

I Imre Kertész’ tankesamling Galärdagbok som utgavs i början på nittiotalet (till svenska 2001) skriver han: ”Vad jag än tänker på, tänker jag alltid på Auschwitz. Allt annat tycks mig dumt jämfört med det.” Ja, det är klart, tänker jag själv och lägger Mannen utan öde ifrån mig. Med den erfarenheten i bagaget blir alla […][...]

Härförleden besökte jag Berlin. Jag kunde då likt alla turister som tar sig tid att se bägge sidor av den före detta kluvna staden, konstatera att delningen fortfarande bär sina tydliga spår, de fjorton år som gått sedan muren föll till trots. I västra Berlin är i stort sett alla märken från arméernas skoningslösa intagande […][...]

Kaddish är den bön som judarna ber för sina döda. Denna bok är en sådan, men för ett barn som bokens jag inte vill ha, ett således dött barn. Jag skulle vilja läsa boken i ett andetag, för den är ett enda långt mumlande, en bön, men eftersom längden, fast det är en kort bok, […][...]