Den tysk-schweiziska poeten Nora Gomringer kom nyligen ut med diktsamlingen Men säg nåt om natten då på svenska. Med anledning av det ville vi intervjua henne. Dessvärre blev det ingen intervju på bokmässan som tänkt, den har vi istället gjort via mejl efter att vi alla kommit hem i lugn och ro efter några hektiska […][...]

Nora Gomringer är en tysk-schweizisk flerfaldig mästare i Poetry Slam och en fantastisk estradpoet. På bokmässan i september såg jag henne framföra dikter ur samlingen Sag doch mal was zur Nacht. Diktsamlingen har nu översatts till svenska av Cecilia Hansson med titeln Men säg nåt om natten då och det påverkar min läsning nu att […][...]

1. Tyska seminarier Tyckte innan mässan att det var lite synd att inte fler kända tyskspråkiga författare skulle delta. Det tycker jag inte längre. Jätteroligt var det att lyssna till alla de unga, för mig okända författarna som talade om bland annat brott, det förflutna, verkligheten, språket, serier och familjen. Mest intressant blev det när […][...]

Mitt i alla rapporteringar kring bokmässan kommer jag att besöka Kulturhuset i Stockholm ikväll för att lyssna på Herta Müller som besöker Internationell författarscen och där samtalar med kritikern Ingrid Elam. Jag får hoppas att hon inte är trött efter bokmässan där hon flera dagar i rad pratade för fulla salar. Ska ni själva till […][...]

Det finns som vanligt många intressanta seminariepunkter och monterprogram på årets bokmässa och jag tänkte tipsa om några av dem så här dagen innan kalaset drar igång. Det som presenteras i den här krönikan är bara ett axplock av allt kan man göra på mässan. Därför får ni också ett gäng länkar till höger så […][...]

Nånting har hänt. Länge har det varit lätt att få intrycket att svenska förlag glömt av den där stora klumpen söder om Danmark. Tyskland har varit en exportmarknad som gladeligen svalt både Astrid Lindgren och Liza Marklund, och visst håller alla med om att Mann, Hesse och Kafka var helt OK, men läser någon egentligen […][...]

Krig eller fred är en novell om otrohet och otakt. Den kvinnliga berättaren, en ung feministisk forskare ska snart flytta ihop med sin pojkvän men med jämna mellanrum bjuder hon in sin kollega för en stund mellan lakanen. Det här är inget hon känner skuld för eller skam över. När hon inte har sin kollega […][...]

På Amsterdams flygplats sitter någon, historien förtäljer inte om det är en man eller kvinna, och läser Abu Telfan, eller egentligen Abu Telfan – Die Heimkehr vom Mondgebirge, ungefärligt översatt Abu Telfan – hemkomsten från Månberget, högt för sig själv. Det blir till en vindlande berättelse i berättelsen. Den enda människan i närheten på flygplatsen […][...]

Beck och Lenzberger är två skinnskallar som en dag är ute för att hitta nya offer att skrämma. De ser en medelålders man på järnvägstationen som sitter stilla på en bänk på perrongen. De går fram till honom och det dröjer inte länge innan något går snett. Mannen som Beck och Lenzberger träffar på perrongen […][...]

Författarpseudonymen GK ska för första gången avslöja sin egentliga identitet för allmänheten när novellens berättarjag är på väg in till stan. Vid ett rödljus passerar en ung tjej med sin skateboard tätt framför hennes bil. Av någon anledning bestämmer sig kvinnan i bilen för att springa efter tjejen och lämnar sin bil vid trottoaren. Varför […][...]