#MeToo-rörelsen förra hösten ledde snabbt till flera antologier, men i alla fall de jag läste gjorde mig en liten smula besviken. Jo, de innehöll betydelsefulla vittnesmål, ofta fragmentariska skildringar av övergrepp eller kedjor av övergrepp – men sen då? Var fanns sammanhangen, analysen? Kraven och vägarna framåt? Serieantologin Draw the line tog ytterligare något år […][...]

Pablo Picasso ska en gång ha sagt att ”datorer är värdelösa, de kan bara ge dig svar.” (Detta vet jag eftersom jag läst det på det världsomspännande datanätverket Internet.) Så när vi lever i en värld där vi har datorer med alla världens svar tillgängliga 24/7, där allt antingen är en etta eller en nolla, […][...]

En av de stora fördelarna med att läsa böcker, i alla fall i min mening, är att ens vyer vidgas. Sittandes hemma i soffan kan man få inblick i andras livsöden och tillgång till världar man annars aldrig kommit i kontakt med. Således är det inte så konstigt som man kanske kan tro att någon […][...]

Det är svårt att komma ifrån Vilhelm Moberg. Det behöver man nog inte bo mitt i småländskt Mobergland för att känna. Hans litterära utvandrare, med nybyggarna Karl Oskar och Kristina i spetsen, utgör ett levande inslag i såväl migrationsdebatt som kanonförslag. De finns, väl förankrade, i vårt kollektiva minne. Hans politiska skrifter citeras fortfarande, såväl […][...]

För många år sedan intervjuade jag Mons Kallentoft för Dagensboks räkning på Bokmässan. Han berättade då att ibland reste sig håren på hans armar då han skrev. Att han aldrig väjer för det hemska. Och så är det. Jag får alltid ta ett djupt andetag innan jag tar mig an hans böcker. Men det är […][...]

Säg ordet Hollywoodstjärna. Vem dyker upp först på din namnlista? Jag har nog Marilyn Monroe på förstaplatsen. Allt som kännetecknar filmstjärneglamour och producenters vilja att tjäna pengar förenas i henne. I media finns än idag plats för en opublicerad bild eller ett vittnesmål från någon släkting som kände henne medan hon levde. Dubbelgångare förekommer som […][...]

Varje gång Johanna Nilsson kommer med något nytt hastar jag att läsa det, trots att jag aldrig egentligen blivit golvad av någonting hon skrivit. Hennes senaste roman, För att väcka den som drömmer, blev Augustprisnominerad och finns recenserad här på sidan. I Om vi bara kunde byta kroppar med varandra finner vi Kung B och […][...]

Hos Kerstin Ekman är steget mellan vandringar och skrivande kort. Hon har en likasinnad i Rebecca Solnit, som på samma sätt i sin bok Wanderlust knyter ihop promenader, tänkande och skrivande. Utgångspunkten för Ekmans senaste bok Gubbas hage är året 1998, när hon och maken byggde sig ett nytt hem i Roslagen där en bit […][...]

Jag läser en dagbok skriven av Marie-Louise Ekman under sin makens, skådespelaren Gösta Ekmans, svåra sjukdomstid mellan den 7 november 2011 och 9 mars 2012. Syftet, menar författaren, är att den ska fungera som en extra hjärna för hennes man, som enligt läkarna, inte kommer minnas så mycket av sin sjukhusvistelse när han blivit frisk. […][...]

Katarina Wennstam, Katarina Wennstam. Alltid Katarina Wennstam. Som med sin debutbok Flickan och skulden synliggjorde de unkna värderingar som präglar våldtäktsrättegångar. Som med sina deckare serverat feministiska insikter till personer som annars aldrig nåtts av dem. Som år efter år outröttligt fortsätter att leverera sanningar om mäns våld mot kvinnor, om sexistiska attityder, om dubbelmoral […][...]