Vanligen ställs man till svars för sådant man gjort, inte för sådant man inte gjort. Det finns såklart undantag, där underlåtenhet är nog så graverande, men också en annan typ av gråzoner: de där man bryter mot normerna. Att inte ha barn, inte kunna eller framför allt att inte vilja, kan vara ett sådant fall. […][...]

I slutet av maj i år befann jag mig på en barnboksafton på gemytliga Gamla stans bokhandel. Där presenterades bland annat Skuggan av Anna Höglund. Berättelsen är inspirerad av H.C. Andersens saga med samma namn. En ganska okänd berättelse som verkligen tål att återberättas. Det här är en bok som är svår att genrebestämma. Författaren […][...]

Ni må tro att jag blev upplivad då den tredje delen i Nina Storm-serien kom. Jag har varit väldigt förtjust i de tidigare böckerna och både fnissat, förfasats och bitit på naglar. Sedan sist har Nina Storm gått och tagit över sin forna chef Diana Wikmans jobb som generaldirektör för myndigheten. Den forna chefen, a.k.a […][...]

Gissningsvis ringer en klocka när du hör RFSU alternativt Riksförbundet för Sexuell Upplysning, men frågan är hur många som nuförtiden har pejl på dess grundare Elise Ottesen-Jensen (1886-1973) alias Ottar. Jag bestämmer mig på stående fot för att göra ett stickprov och ringer upp min yngsta, medicinpluggande dotter. Hon fyller 26 i dagarna och brukar […][...]

Jag är en ganska enkel människa. När jag läser böcker vill jag ha en bra historia. Helst en med början, ett mittenparti och ett vettigt slut. Om bara detta uppfylls, bryr jag mig inte särskilt mycket om hur lång den är. Jag blir glad om det är ett snyggt omslag, men det är inget absolut […][...]

Det finns böcker som lämnar mig i samma sekund som jag slår ihop dem. De kan vara spännande, smarta och fulla av humor. Men de dunstar bort och lämnar ingen saknad eller ens eftertanke. Sedan finns det böcker som stannar kvar länge i både hjärna och hjärta. Böcker som rör om och skakar till mig. […][...]

Vad gör författaren när romanprojektet kör fast? Sven Delblanc låter tankarna vandra och skriver diverse textfragment i stället. Varför är minnet en sådan svikare? Han har ett knippe brev efter sin bortgångna mamma och inser att han knappt kommer ihåg något alls från barndomen. Mamman skriver i ett brev till någon hur hon och sonen […][...]

Alla gör vi misstag i livet. Mitt var att bli kliniskt galen. I ett hörn på internet, närmare bestämt på Instagram finns ett fint sammanhäng där bokälskare skriver om böcker och delar med sig av både litterära betraktelser och tips på böcker att läsa. Här började också Robert Myhreld, författare till Ibland är det alltid […][...]

Kassörskan möter en mängd olika kunder när hon blippar varorna som flyter fram på kassabandet. Och avslutningsvis frågar hon: ”Var det bra så?”. Denna alldagliga fråga – som fungerar som en markör i konversationen inför kundens betalning – visar sig vara plågsamt existentiell för kunden som fått smeknamnet ”Känslan”. Serieboken Mjölk och människor skildrar i […][...]

Att läsa en bilderbok av Daniel Sjölin och Eva Lindström är nästan som att läsa en ny bilderbok av enbart Eva Lindström. I Victor är silly finns nämligen mycket som känns Eva Lindströmskt i både text och berättarstruktur, trots att Lindström “bara” står som illustratör. Redan på första uppslaget går det att känna igen sig. […][...]